- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1224

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Tvistemål eller civilprocess - Om parts ed

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1224

förnekande av den. omständighet, varom eden ålagts, såsom vore
detta förnekande beedigat, så är »given (eftergiven) ed så gild
som gången»,* åtminstone i rättegång, över vars föremål
parterna hava förfoganderätt (d. v. s. vanligt tvistemål). (Jfr.
E. B. 17:17.)

Styrkes å den för edgången utsatta tid, att den, vilken eden
ålagts, eller hans motpart erlagt vad mot eller anfört besvär över
edgångsbeslutet, och visas det icke tillika, att vadet eller
besvären icke fullföljts, får edgångsbeslutet ej tillämpas, förrän
sig visat, att laga kraftägande beslut i edgångsfiåganj
meddelats. (Jfr. Kungl. Maj:ts utslag den 20 mars 1879. IST. J.
A., sid. 171, den 25 februari 1880. IST. J. A., sid. 109 och den
9 maj 1890. N. J. A., sid. 259.)

Avlider den part, vilken eden ålagts, före den för edgången
utsatta tid, har edgångsbeslutet förlorat all betydelse, men den
avlidnes rättsinnehavare kan genom särskilt beslut få sig ålagd
samma ed, som redan ådöints, så vida han anses lika skickad att
avlägga densamma som den avlidne i livstiden. Skulle så åter
icke vara förhållandet, avgöres målet utan ny edgång, därvid
den avlidnes rättsinnehavares talan godkännes, därest den
omständighet, varom edgång ålagts den avlidne i livstiden, äger
avgörande betydelse för målets utgång.

Om den part, vilken eden ålagts, å den för edgången utsatta
tiden för domstolen förklarar sig icke vilja gå eden, har han
härigenom brustit åt densamma.

Utebliver han utan anmält och styrkt laga förfall från rätten
å den för edgången utsatta tiden, anses han härigenom hava
brustit at eden. Att han efter den för edgången utsatta tiden
förklarar sig beredd att gå eden, hjälper honom icke, så vida
han icke erhåller resning (se avdelningen Om talans fullföljd
i högre rätt) i det mål, vari edgången ådöints. (Jfr. Kungl.
Maj:ts utslag den 22 oktober 1900,** enligt vilket en part, som
till följd av uteblivande å utsatt edgångsdag fått sin talan
ogillad, erhållit resning i målet, sedan det visats, att det däri av
underdomstol meddelade edgångsbeslutet blivit av högre rätt
upphävt.) Har den part, vilken eden ålagts, laga förfall (se
det föregående) för sin utevaro å den för edgången utsatta tid,
och har detta å nämnda tid anmälts och styrkts, anses parten
naturligtvis icke hava brustit åt edén, utan ny dag utsättes för
edgången.

Verkan därav, att part brustit eller anses hava brustit åt
honom förelagd värjemålsed, är, att han, enligt It. B. 17: 31, blir

* Härmed menas, att edens eftergivande liar samma betydelse som edens
avläggande.

** Det mål, vari detta utslag meddelats, finnes icke refererat i Nytt
Juridiskt Arkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free