- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1279

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Brottmål eller straffprocess - Om parterna i brottmål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1279

Allmänna åklagare äro, var inom sitt tjänstgöringsområde,
konungens befallningshavande, landsfiskaler och stadsfiskaler.*

Allmän åklagare har, enligt K. F. om Strafflagens införande
den 16 februari 1864 § 19 mom. 1—4, rätt och plikt att åtala:

A. Brott, som höra under allmänt dial (s. k.
officialförbry-telser). Hit höra alla sådana brott, vilka icke i strafflagen
uttryckligen betecknas såsom s. k. angivelsebrott eller
målsägande-brott. (Se angående dessa det föregående sid. 1276 o. £.)

B. S. k. angivelsebrott i följande fall:

1) om ett sådant brott blivit av målsäganden angivet till åtal
Itos allmänne åklagaren.

Denne har dock rätt och plikt att vägra det begärda åtalets
anställande, därest bevisen för angivelsen äro så ringa, att den
ej kan anses grundad på sannolika skäl.

Anm. Åklagarens åtalsrätt upphör i detta fall, om angivelsen
återkallas, såvida nämligen återkallelse skett, innan den
tilltalade svarat vid domstolen, eller bevisning mot honom blivit
där förebragt. Sker återkallelsen däremot senare, utgör
densamma ej hinder för åtalets fullföljd (§ 19 mom. 4). Jfr. Kungl.
Maj:ts utslag den 25 maj 1894, N. J. A., sid. 333.

2) om ett sådant brott åtalats av vederbörande målsägande,
men denne nedlägger sin talan, sedan rannsakning en börjat, d.
v. s. sedan den tilltalade svarat vid domstolen, eller bevisning
emot honom blivit där förebragt. I detta fall äger åklagaren
fullfölja den av målsäganden nedlagda talan. Nedlägger däremot
målsäganden sin talan, innan rannsakningen börjat, saknar
åklagaren befogenhet att fullfölja densamma. Jfr. Kungl. Maj:ts
utslag den 31 januari 1887, N. J. A., sid. 17.

3) om ett sådant brott i samma handling är förbundet
(befai-ner sig i ideell konkurrens) med ett annat brott, som hör iinder
allmänt åtal. Om t. ex. en person under sabbat gjort sig skyldig
till avlossande av bösskott, därigenom enskild persons
fönsterrutor sönderskjutits, så innefåttiar denna handling dels brott
emot S. Ij. 14: 15 och 7: 4, vilket brott hör under allmänt åtal,
och dels brott emot S. L. 11: 12, vilket brott i regel är ett
angivelsebrott, men i detta fall får utan angivelse åtalas av
åklagaren på grund av dess samband med ett brott, hörande under
allmänt åtal.

C. S. k. målsägarebrott, om detta brott i samma handling är
förbundet (befinner sig i ideell konkurrens) med ett annat brott,
som kan åtalas av allmän åklagare. Om t. ex. en person genom

* Högsta åklagaremyndighet är Kungl. Maj :t i statsrådet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free