- Project Runeberg -  Advokaten : juridisk rådgivare och formulärbok /
1415

(1922) [MARC] Author: Ebbe Gustaf Flensburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkursrätt - A. Den nya konkurslagen - VI. Om borgenärerna och deras fordringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1415

Anm. 2. För att förekomma ett stundom uppträdande
missbruk att på kredit sälja varor till insolvent (på obestånd
kommen) köpare mot så högt pris, att även i händelse av konkurs
utdelningen beräknas betala varans verkliga värde, är stadgat,
att om priset för borgade varor bestämts olika med hänsyn till
olika betalningstider, borgenären icke äger till förfång för övriga
fordringsägare njuta betalning annat än efter det lägsta beloppet.

Prioriterade borgenärer.

Vissa fordringar utgå i konkurs med förmånsrätt, så att
fordringsägaren framför övriga borgenärer får betalning för sin
fordran antingen av viss konkursboets egendom (speciell
förmånsrätt), så långt den räcker, eller av all egendomen (generell
förmånsrätt). Gräller förmånsrätten endast i viss egendom, och
denna icke förslår till fordringens fulla gäldande, har den
förmånsberättigade fordringsägaren för bristen icke bättre
betalningsrätt än de oprioriterade fordringsägarna.

Även prioriterad fordringsägare måste i regel bevaka sin
fordran samt i sin bevakningsinlaga uttryckligen yrka förmånsrätt,
för att sådan skall tillerkännas honom. Grunden för anspråket
på förmånsrätt måste även i bevakningen angivas, såvitt den icke
omedelbart framgår av fordringsbeviset.

Ordningen mellan de olika förmånsrätterna är huvudsakligen
följande." Vid tillämpningen av de följande reglerna gäller, att
fordran med förmånsrätt i viss egendom, såvitt möjligt, skall
utgå av denna egendom, vilken således icke bör användas till
gäldande av förmånsrätt i all gäldenärens egendom, förr än all
sådan egendom, som icke är belastad ined särskild förmånsrätt, först
för ändamålet anlitats. Vissa generella förmånsrätter skola dock
i första rummet utgå av lös egendom och endast i händelse sådan
saknas av fast egendom.

1. a) Fordran, för vilken borgenären har lös pant i händer.

Härmed är likställt, att panten innehaves av tredje man
(annan än pantägaren eller panthavaren), som förbundit sig att
tillhandahålla panthavaren panten eller dess värde.

Det är självklart, att pantsättningen måste vara rättsligen
giltig, eljest kan panten återvinnas till konkursboet (se
avdelningen Om återvinning till konkursbo). Därest icke
konkursförvaltningen inlöser panten, kan panthavaren själv låta sälja den.

Uppstår härvid, sedan fordringen och försäljningskostnaderna
äro betalda, överskott, skall detta av panthavaren redovisas för
konkursförvaltningen.

Vill ej panthavaren ombesörja försäljningen, äger
konkursförvaltningen göra det. Dock får inteckning i fast egendom, som

* Angående förmånsrätt för vissa sjörättsliga fordringar se H. B. 17: 3,
5 och 7 samt kap. 11 Sjölagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:02 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/advokaten/1415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free