Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från denna tid börjar Schauman att med största uppmärksamhet
följa den unge konstadeptens görande
och låtande.
»Millioner hafva erfarit, och tusen hafva skildrat
den underbart mäktiga, på en gång tryckande och
vidgande känsla af ensamhet, som fyller den okände
främlingens bröst, då han som en droppe smyger in
i djupet af den ocean af människor, som kallas Paris»,
säger E. Nervänder i en biografisk skizz från Edelfelts
ungdomsår. Fick Edelfelt känna den vidgande
känslan i denna stad, som han älskat så högt och
där han känt sig lycklig och fri, så har han på andra
sidan väl ock fått känna detta tryck; det var för
hans vidkommande dubbelsidigt. Han hade ju rest
ut för att »på allvar bli historiemålare». Han hade
rest från ett hem och ett hemland, som vid denna
tid icke frågade efter någon annan konst än den
fosterländska. Den stora uppgiften stod ständigt
manande och hotande fram för honom. Medvetandet
att hans konstnärliga uppfostran skedde delvis med
allmänna medel utöfvade, äfven detta, ett visst tryck
på honom. Därtill kom, att han snart nog fann, att tiden
gått förbi, långt förbi allt hvad som i hans hyperboreiska
fädernesland ansågs som konstens mål. Z.
Topelius, den varme skalden, F. Cygneus, den stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
