Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dialogartad form om huru den sköna karelska flickan
Matalena möter vid insjöns strand en fattig herde.
Magdalena, som i samtalet med denna fattiga vandrare
först visar sig mycket spotsk, faller vid heidens
straffande tal till fota och anropar om himlens
barmhärtighet. Själfva detta ämne är redan belysande
för den nyaste riktningen i den nya konsten.
Det gäller att återge psykologiska affekter på ett
djupare plan, icke blott situationer i den ena eller
andra belysningen. Och sanningsenligt ma sägas,
att Edelfelt, som så länge hållit sig fjärran från ämnen
af denna art, icke heller till fullo lyckats. Oaktadt
den yttre emotionen, som väl kommer till synes
i verket, hvilar det öfver herden en inre kyla,
som visar, att konstnären ännu personligen står alltför
objektiv gent emot det skildrade förloppet. Han
vet, huru det bör göras och vara, men han känner
ej allt detta tillbörligt djupt. Den största behållningen
jag har af taflan är den stora skicklighet,
med hvilken den är gjord. Kristus och Magdalena
är hos Edelfelt den sista friluftstaflan, den första på
vägen mot en mera fördjupad, varmare konstuppfattning.
I stort sedt visar den, att man där ute
vid de stora konsthärdarna hade tröttnat på dessa
till den otroligaste färdighet hunna, döda efterbild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
