Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen på flera ställen, såväl inom, som utom Sverige; men
ingenstädes, enligt hvad man känner, så talrikt som uti Bohuslän,
der de förekomma till ett antal af öfver två hundrade emellan
Svinesund och Gullmarfjorden, mest uti Tanums och Brastads
socknar. De äro vanligtvis anbragte uti oftast horisontalt liggande, s.
k. flathällar, d. ä. bergssluttningar, som i en urtid blifvit af vattnet
slätslipade. Strider till lands och sjös, jagter m. m., äro dessa taflors
vanligaste innehåll. Man igenkänner här män, qvinnor, hästar, oxar,
kor, hjortar, ormar och foglar, skepp med och utan master och
segel, båtar, vagnar, sköldar, vapen af olika former, fotsulor,
hålor m. m. Märkligt är att dessa hällristningar hafva en så
träffande likhet med hvarandra, att man vore färdig att anse dem
förfärdigade af samma hand. Figurerna äro icke så råa, som
man tror; många af dem röja tvärtom en ganska skicklig hand,
och förekomma på de yngre runstenarne ofta långt plumpare
och grofvare.
Besynnerligt måste det förefalla en hvar, att dessa högst
märkvärdiga fornlemningar först i våra dagar befunnits äga
något värde. Väl hafva några få bristfälliga teckningar deraf
tid efter annan utkommit; men dervid har det stannat [1]. Någon
skarpare forskning derom är väl nyligen bragt å bane; men har
ännu icke lemnat några nöjaktiga resultater. [En af våra mest
frejdade vetenskapsmän, som, ehuru icke fornforskare, rådfrågades
i saken, fällde om dessa märkvärdiga fornminnen det oväntade
omdöme, att de voro en frukt af okynniga pojkars sysslolöshet,
tillkomna i sednare tider. Denna förklaring är af andre redan
vederlagd.] En strid mellan tvenne af våra få nitiske och
skarpsinnige fornforskare, Hrr Brunius och Åberg, lofvade mycket ljus
i denna sak, men blef oafgjord, hvarföre det må tillåtas mig,
att framställa min oförgripliga åsigt om dessa bergtaflors ålder.
Vid betraktandet af en fornlemning, framställer sig sjelfmant
den fråga till besvarande: Hvilket folk tillhör den? Först sedan
denna fråga blifvit nöjaktigt besvarad, kan fornlemningen vidare,
och med mera säkerhet, förklaras. Hvilket folk hällristningarne
tillhöra, är ännu oafgjordt. Man har gissat och velat bevisa, att
de äro minnen af ett folk, som ej kände metallers bruk, och att
de blifvit förfärdigade med stenredskap. — Ibland de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
