- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
21

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtminstone i skölden [1] [se Saxos berättelser om Hamlet och
Hildiger, som buro sådane sköldar]; att skeppsfigurernas utseende
fullkomligt öfverensstämmer med de beskrifningar, sagorna lemna om
den gamle Nordbons härskepp [2]; att stridsvagnar under
Vikingatiden voro i bruk i Skandinavien; att den sednast invandrade
folkstammen troligen var den, som först införde åkerbruk och
boskapsskötsel i Norden; och slutligen att dessa ristningar
förekomma öfverallt, der våra förfäder voro bosatte, uti Sverige,
Norge, Danmark, Hebridiska öarne, till och med uti Massachusets
i Norra Amerika, de gamles Vinland, som af Norrmännen
koloniserades uti 10:de och 11:te århundradet [3].

Hvad man emot denna här framställda förmodan kan
invända, är: att hällristningar finnas uti hällkisteröret vid Kivik
och på täckhällen till en hällkista uti en hög på Seland; men
det är ofvan vidrördt, att man uti hällkisterör finner tydliga spår
efter begrafningar från en yngre tid. Äfven hafva vi allt skäl
att tro, det man uti Danmark ända till hednatidens slut sällan
brukat andra grifter, än uti jordhögar dolda stenkistor, tillfölje
hvaraf skeppsristningen uti nämnde Seländska hög kan vara
samtidig med dem, som uti våra klippor finnas inhuggna.

Efter denna inledning, som säkert för de flesta läsare varit
tröttande, men som varit ett nödvändigt ondt, om vi velat
förskaffa oss någon kännedom om de rika fornskatter, ibland hvilka
vi vandra, och i sammanhang dermed om de slägten, som i den


[1] Det nämnes dock, att Harald Hildetand låtit i en klippa uthugga sin
faders bedrifter. Saxos berättelser äro ej någonting att hålla sig till, och
troligen har han i denna uppgift endast imiterat Homeros och Virgilius.        B.
[2] Såsom de ock finnas afbildade på det välbekanta tapisseriet i Bayeux från
Vilhelm Eröfrarens tid. Lika anmärkningsvärd är likheten mellan dessa
nordboars fartyg och vissa af dem, som finnas afbildade på Egyptens monumenter.
Bland annat ser man någorstädes på dessa en framställning af ett sjöslag, der
det ena partiet föreställer Egyptier och det andra (Fenicier?) har fartyg nästan
precist liknande dem, hvilka ses på ofvannämnde tapisseri. — Också hänvisa de
nyaste undersökningarne angående vårt lands uräldsta kultur till England. Men
mycket talar derföre att i England funnits en ursprungligen fenicisk eller punisk
odling, hvilken den invandrande Anglosachsiska folkstammen sedan tillegnat sig.
Man vet att Irländarne ännu i dag kalla sig Fenier (Fenicier).        B.
[3] Sådana koncentriska kretsar, som flerastädes på hällristningarne finnas,
ses ock i mängd uthuggna på Northumberlands sandstensklippor, i Argyleshire
m. fl. st. Jag har för ett år sedan observerat dem på en af de stora stenarne
å Asige hed i Halland.        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free