- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
39

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 2. Om konung Tryggve

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Harald Gråfell och hans bröder, de öfrige Gunhildssönerne,
bestego den blodiga slägtthronen, hvilken de befläckade med idel
våldsgerningar, dertill vanligen uppretade af sin moder, som var
en ond qvinna. Konung Tryggve försonade sig med dessa nya
förhållanden, så mycket klokheten och nödvändigheten kräfde.
Han tillvägabragte en förlikning med sina förra fiender, enligt
hvilken han fick behålla sin makt på samma vilkor, under hvilka
han innehaft den uti konung Hakons tid. Men då
Gunhildssönerne, på sin moders anstiftan, innebrände den mäktige Sigurd
Lade-jarl,
hvilken ingått med dem ett lika fördrag, anade Tryggve
oråd och slöt förbund med nämnde jarls son Hakon, med sitt
syskonbarn konung Gudröd Björnsson, som innehade Vestfold,
samt med den mäktige Gudbrand Herse på Hedemarken.
Afsigten med detta förbund var utan tvifvel den, att till egen
säkerhet bilda en motvigt emot de grymme öfverherrarnes makt,
kanhända syftade det ock på dessas störtande. Så trodde
åtminstone Gunhildssönerne, och denna tro bestämde dem för
förbundsbrödernes förderf.

Våren år 970 rustade sig konung Harald Gråfell och hans
broder Gudröd Eriksson till gemensam färd i Vesterviking. Vid
utfärdsölet råkade de värde herrarne i träta, om hvilken af dem
vore den ypperste, och det syntes nära att komma till tvekamp,
då deras män gingo emellan och stiftade fred. Kamratskapet
under härfärden blef emellertid om intet, och de båda konungarne
togo vid utseglingen hvar sin kosa. Harald lade helt plötsligt
till vid Tönsberg, der han öfverrumplade och ihjälslog konung
Gudröd Björnsson, en af Tryggves förbundsbröder. Gudröd
Eriksson seglade inomskärs under Bohuslän och sände helsning och
bud till konung Tryggve att blifva sig följaktig på härtåget.
Detta behagade Tryggve väl, och han begaf sig, oaktadt alla sin
drottning Astrids böner och varningar, med blott ett enda skepp
till Gudröd, hvilken låg med sin flotta i viken öster om Vejer
på Sotenäs. Snart fick han likväl ångra sitt förakt för sin
drottnings råd, ty när de båda konungarne kommo till samtals, lät
den trolöse Gudröd sina män öfverfalla och dräpa den godtrogne
Tryggve med 12 af hans medfölje. Den mördade nedkastades
uti ett förut begagnadt griftrör på en ö, som till minne af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free