- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
44

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 4. Bohuslän christnas.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derföre, «och», säger han, «låter jag eder förr än andre få veta
denna min föresats; ty jag hafver mesta förtroendet till eder,
såsom mina fränder. Och vill jag, om J antagen denna lära och
af eder förmåga främjen mitt förehafvande, göra eder till rike
och mäktige män». Detta behagade fränderne väl, och läto de
sig döpa af konungen. På derefter utlyst ting framställde
konungen med stor vältalighet för den församlade menigheten sin
vilja. Ingen vågade motsäga honom, utan hans befallningar
hörsammades först af de förnäme och af dem, som förut varit döpte,
men af Hakon Jarl blifvit tvingade till affall, sedan af den öfriga
tingsallmogen. En biskop Jon Sigurd förrättade dopet; och blef
derefter allt folket i Bohuslän christnadt år 995. Många så
kallade Skir-, [1] Dop- och Offerkällor i detta län erinra ännu om de
ställen, der våra fäder då aftvåddes sin hednatro. Konung Olof
fortsatte sedan sitt omvändelseverk öfver hela Norge. De
motsträfvige straffades med en grymhet, som har satt en svår fläck
på den herrliges minne. Efter hans död förföll väl hans verk,
så att Olof den helige måste på nytt predika Christum för våra
fäder i Viken. Till dessas heder är likväl antecknadt, att det
skedde med framgång, hvilket, jemfördt med den omständighet,
att Olof Tryggvessons omvändelsenit icke mötte sådant motstånd
här som på andra ställen, visar, att folket i denna landsändan,
redan långt förr än den allmänna omvändelsen pådrefs, utkastat
Asagudarne, om ej ur templen och skurdhusen, likväl ur hjertat
och förståndet. Att likväl äfven här funnits några hårdnackade
hedningar, som ej velat böja knä för den nye Guden, bevittna
de många sägnerna om jättar, som ej kunnat lida klockljuden
från de nybyggda kyrkorna, utan dragit sig undan till öde
ställen, derifrån de på allt sätt sökte skada menniskorna. Ännu
finnas sägner i behåll om några ställen, der Bohusläns hedningar
fordom anställde sina offer. På Oroust, der Tegneby kyrka nu
är belägen, skall hafva stått ett stort gudahus, som hetat Rulla,
och nära vid hvilket varit en offerlund. En dylik lund har ock
funnits i Näsinge, och en på gränsen emellan Bullaren och
Sörbygden på Kynnefjell, hvarest ännu stå några träd qvar, hvilka
anses med ett slags vördnad, samt i Ljungs socken på
Ulfveberget, der de gamle säga hafva varit ett offerställe.


[1] Skirkällor, så kallade af fornn. «skiras», renas, låta sig döpa.        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free