- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
46

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 5. Om mötet i Konungahella 997

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersåtare emellan. Staden, som af dessa möten fått sitt namn,
Konungahella — Konungars sal — fortfor att vara en sådan
mötesplats, äfven sedan Vendernes sköfling och Gamla Lödeses
uppblomstrande bortfört dess rikedomar och brutit dess anseende.
Redan småkonungarne möttes här, såframt nemligen man vill fästa
något afseende vid sagouppgifter. Hjorleif, konung på Rogaland
i Norge, höll här möte med konung Hrejdar på Seland, hvilket
på sitt sätt ådrog den förre många olyckor [1]; men det första
af någon märkvärdighet, som här hölls, är mötet år 997 emellan
Olof Tryggvesson och Svenska enkedrottningen Sigrid Storråda,
— en händelse, i sig sjelf obetydlig, men genom sina följder af
stort inflytande på Nordens öde.

Bevekt af politiska skäl, hade konung Olof friat till denna
öfvermodiga qvinna. Efter åtskilligt missförstånd och flera
underhandlingar, öfverenskommo de höga kontrahenterna att personligen
besluta om saken i Konungahella. Här gick allt i början efter
önskan, och äktenskapet beslöts; men då Olof ville öfvertala sin
hedniska brud att låta döpa sig, vägrade drottningen alldeles att
öfvergifva sina fäders tro, men sade sig icke vilja förhindra Olof
att tro på hvilken gud han ville. Då blef konung Olof, som,
när fråga var om trossaker, alltid glömde billighet och höfviskt
skick, vred och slog sin brud i ansigtet med den handske, han
höll i handen, under utrop: «hvi skulle jag vilja äkta dig, du
hednahund!» [2] «Detta månde en gång vålla din död»,
genmälde den djupt förolämpade qvinnan. Hotelsen gick inom kort
i fullbordan. I hopp att komma i tillfälle att tillfredsställa sin
hämnd, räckte den försmådda Sigrid sin hand åt Danske
konungen Sven Tveskägg. Denne, jemte Sigrids son, Svenske
konungen Olof Skötkonung och den fördrifne Erik Jarl, öfverföllo på
hennes anstiftan den oberedde Olof Tryggvesson vid ön Svoldern
år 1000. Efter en mördande slagtning försvann den Norske
hjelten; men det sken, som munkarne sågo i slagtningens natt


[1] Halfs saga cap. 6.
[2] Oddur Munk berättar att hon äfven fått heta: «du gamla skrynkleskinn».
Sigrid lär varit omkring 50 år; men, äfven om man tager i betraktande denna
ledsamma omständighet, måste man medgifva att Olof var en högst oartig friare.
Saxos berättelse om det försåt, som Olof vid detta tillfälle skall hafva ställt för
Sigrid, förtjenar ej anföras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free