- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
55

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 2 Bohusläns äldsta beskattning. Möten vid Kongahell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppföra alla byggnader på kongsgårdarne, och att i krigstider
ställa hvar sjunde man i fält m. m. Ovane vid denna tunga,
och uppretade af det förakt, hvarmed Danskarne bemötte dem,
afkastade Norrmännen det främmande oket, och uppsatte år 1035
på thronen Olof den heliges son Magnus. Någon lindring uti de
pålagda skatterna hoppades allmogen likväl förgäfves af honom;
men en sådan tillvägabragtes omsider 75 år derefter af konung
Östen Magnusson. De skatter, som förut utgingo af länet, såsom
af det öfriga Norge, voro obetydliga, och bestodo mest af
Ledingen eller krigsgärden, och af Landskylden eller ett bidrag af
vissa matvaror till konungens underhåll. Denna sednare var
likväl helt ringa, sedan allmogen af konung Hakon Adalstensfostre
återfått sin, af Harald Hårfager dem fråntagna, äganderätt till
sin jord. Den Thegngilld eller Nässkatt, som konung Olof den
helige pålade Isländarne, var sannolikt icke införd här. Tionden
till presterskapet påbjöds här omkring år 1120, och den första
penningskatt, som, enligt hvad man känner, utgick af allmogens
hemman, pålades af konung Magnus Lagabæter [Lagbotaren] år
1280 under namn af S:t Olofs penning, och af hvilken skatt man
anser den ännu utgående jordeboksräntan härleda sig.

År 1036 liknade det sig, att södra länsgränsen skulle blifva
skådeplats för en allvarsam lek. Den unge konungen i Danmark
Hårdaknut, hvilken ej ville öfvergifva sina anspråk på Norges
krona, hade stämt konung Magnus till ett hufvudslag i Götaelf,
— ett högt spel, hvars pris var den öfvervunnes rike. Men då
de voro nära att drabba samman, tyckte höfdingarne å båda
sidor, att deras unge furstar visade häri mera prof på barnsligt
oförstånd än manlig klokhet, och makade derföre ihop en
förlikning, enligt hvilken vänskap skulle råda konungarne emellan, så
länge de lefde, och den af dem, som afled utan manlige
bröstarfvingar, skulle öfverlemna sitt rike åt den efterlefvande. De
båda fienderna skildes ifrån hvarannan såsom de såtaste vänner
och bröder. I kraft af detta fördrag, som slöts uti eller nära
vid Kongahell, kom Magnus i besittning af Danmarks krona
år 1042.

Lika hotande såg det ut på samma ställe ett par gånger
under Magni farbroder och efterträdare Harald Hårdrådes
regering. Magnus hade nemligen en gång under sitt vistande i
Kongahell utnämnt den högättade Dansken Sven Ulfsson till jarl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free