Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 69 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 2. Slaget vid Färlöf och dess följder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Slaget vid Färlöf och dess följder.

[1]

Under den tid, som förflutit emellan Sigurd Jorsalafararens död
och den händelse, vi ofvan berättat, hade Bohuslän varit
skådeplatsen för åtskilliga oroligheter, orsakade af den Irländske
äfventyraren Harald Gilles orättvisa täflan med Sigurds son, Magnus
Blinde, om den krona, som med all rätt tillkom denne. Denne
Harald Gille kom till Norge uti konung Sigurds tid, uppgaf sig
vara hans broder, samt blef ock såsom sådan erkänd, sedan
han, enligt tidens sed, bevist sitt föregifvande genom eldprof [2].
Den dag, då han fäste fot på Norges kust, blef detta rikes
olyckligaste dag, emedan derifrån datera sig alla de rysligheter, som
under ett århundrade söndersleto detta arma land. Brödra- och
slägtingamord höra nu till ordningen för dagen, och Gunhildssönernes
blodiga tider lefva åter upp i de Norska häfderna. Med en helig
ed hade Harald Gille afsagt sig alla anspråk på thronen under
Sigurds och hans sons tid, men knappt hade den förre, hans
välgörare, slutit sina ögon samman, förr än Harald förklarade sin
gjorda ed aftvungen, och i följd deraf ogiltig, samt lät utropa
sig till konung öfver halfva Norge. Konung Magnus, som
saknade Haralds förmåga att ställa sig in hos folket, såg sig för
svag till att försvara sin rätt, och fann sig föranlåten att till en
början medgifva detta sin farbroders otacksamma tilltag. Han
hoppades likväl, att framtiden skulle gifva honom medel och
tillfälle att hämnas, och detta hopp tycktes gå i fullbordan år 1134,
då oenigheten utbröt i öppen fejd. Harald nödgades skyndsamt
ila ned åt Bohuslän, hvarest han egde sina flesta vänner, och der
han inom kort såg sig omgifven af talrika skaror. Magnus
deremot seglade om bord på sin flotta ned till Kongahell, samlade
der folk, medtog det heliga korset från Kastala-kyrkan och for
sedan, likaledes sjövägen, till Stångenäs, der han gick i land,
troligen söder ut på näset.

Den 9 Augusti 1134 tågade Harald med 1500 man från
Foss till Färlöf på Stångenäs, der han ernade qvarstanna öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>