- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
71

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 2. Slaget vid Färlöf och dess följder - 3. Sigurd Slembidjakn och slaget vid Holmengrå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länsherrar. Men Harald, lika listig som djerf, förstod att genom
skickliga underhandlingar och efter gifven försäkran, att han icke sökte
större lott i riket, än honom med rätta tillkom, bringa de
samlade Elfvegrimarne på sin sida, och stadfäste sig i deras gunst
genom att utdela förläningar åt herrarne och gifva åt bönderne
nyttiga lagförändringar. Ifrån att vara Haralds fiender, gjordes
nu Elfvegrimarne, genom de erhållna fördelarne, till hans ifrigaste
anhängare, och han fick hufvudsakligast dem att tacka för att
hans vidare företag lyckades. De som kände detta folks
ombytliga och trolösa sinnelag, spådde likväl, att vänskapen ej skulle
blifva långvarig. — Uppmuntrad af denna första framgång,
fortsätter Harald sin färd genom Bohuslän, mördande och plundrande
konung Magni vänner, och således handlande olikt denne, som
efter Färlöfslaget gaf sina fiender förlåtelse och antog sig dem
såsom sina egne. Danska krönikor förmäla, att Erik Emund i egen
person varit sin fosterbroder följaktig på denna resa. Magnus,
som begått en oförsigtighet deruti, att han ej, såsom hans
höfdingar rådde honom, efter segren vid Färlöf med en större styrka
qvarstannat i Bohuslän, för att hindra Haralds förmodade
återkomst, blef nu af sina drottsvikande undersåter förrådd i sin
fiendes våld. Glömsk af alla fadrens välgerningar, låter den
samvetslöse Harald utstinga den olycklige sonens ögon, afhugga hans
ena fot och äfven på ett annat sätt ohyggligen stympa honom,
«på det han hvarken kunde se sin lust att begära riket, eller
vara beqväm att uppväcka efterkommande, som kunde hämnas
hans skada och orätt». Den stympade uslingen kastades omsider
uti Holmklostret i Trondhjem, der han, med radband i hand, fick
anställa betraktelser öfver vanskligheten af all jordens ära.

3. Sigurd Slembidjakn och slaget vid Holmengrå.

[1]


Harald fick dock icke länge njuta frukten af sina
våldsgerningar. Följande året ihjelslogs han, drucken, i sin frillas armar, af
Sigurd Slembidjakn, en lika stor äfventyrare som Harald, och hvars mor
vid något tillfälle låtit undfalla sig det yttrande, att sonen skulle
vara en frukt af hennes umgänge med konung Magnus Barfot,


[1] Sturles. Sigurd Östen och Inge Haraldssöners S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free