105 (Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 3. Svenske hertigen Erik Magnusson i Bohuslän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Götaelf [1]. Men att med detta återställande ingenting blef af,
synes af den besynnerliga fredstraktaten i Helsingborg den 16 Juii
samma år [1310], hvarest säges uttryckligen, att hertigarne ännu
innehade Kongahell och skulle öfverlemna det åt Hakon, endast
om denne inginge på de öfriga vilkor, man der uppgjort. Vid sin
förmälning med sin återvunna brud, prinsessan Ingeborg, lärer dock
Erik öfverlemnat sin svärfader nycklarne till Kongahells slott, och
dermed afträdde de Svenske hertigarne ur Bohusläns historia, hvarest
de intagit en betydlig, fastän ej upphöjd plats. Här, såsom
annorstädes, uppförde de sig såsom ridderlige, men orolige,
egennyttige och otacksamme furstar, ehuru partiskheten hos de gamle
häfdatecknarne har skildrat dem helt annorlunda. Deras
handlingssätt är likväl det sannaste vittne på deras karakter, och
granskningen deraf skall mildra vår dom öfver deras, af dem så
förorättade, broder, då han lät dem omkomma, enligt folktron
ihjälsvälta, på Nyköpings slott år 1318.

Brödramordet störtade likväl Birger af sin thron, på
hvilken Svenskarne 1319 uppsatte hertig Eriks minderårige son
Magnus, hvilken, vid sin morfaders död samma år, ärfde äfven
Norges krona. Utan tvifvel har Hakon, under de oroligheter, som
uppkommo vid de Svenske hertigarnes död, upplåtit Bohus, med
en del af dess län, åt sin dotter, hertig Eriks enka, såsom en
tillflyktsort, hvilken förläning hon ock efter hans död till en tid
bibehöll. På annat sätt kan ej förklaras, huru hertiginnan
Ingeborg kan uti ett bref af 1320 kalla «Bagehus» sitt slott, då det

[1] Medietas exactionis aluei: hälften af umgälderne på Elfven. Detta är den
första antydan, som i fornhandlingar förekommer, rörande den sedan mellan
Svenskar och Norskar så mycket omtvistade tullen vid Bohus. Det säger sig sjelft att,
i fall denna före anläggningen af Bohus slott uppburits vid Kongahell
(Castelle-gården), så hade en hel mängd fartyg, så Svenska som Norska, kunnat
undandraga sig densamma, genom att taga vägen uppför östra elfarmen. Således är
det troligt att tullstället, redan före Bohus slotts tillkomst, varit vid Elfvebacken,
der slottet sedan byggdes, och att just detta varit anledningen till Norska
kronans förvärfvande af Skårdalen från den Svenska; helst den icke med rätta kan
kräfva tull af seglare, som ej eger båda stränderne. Af fornhandlingar framgår
åtminstone, att Skårdalen tillhört Norge redan på Magnus Lagabætirs tid (1262
—80). Troligen har då Sverige i utbyte fått en liten del af Hisingen gent emot
Gamla Elfsborg (anlagdt 1260), så att äfven det å sin sida kunnat vid sistnämnde
fäste kräfva tull. Ty det låg helt och hållet i den tidens anda, att furstarne
sökte afpressa egna och andras undersåtare så många afgifter som möjligt. Se
vidare Cap. 6, afdeln. 4 «Om tullen vid Bohus». B.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aehbhob/1/0113.html

		Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 105 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|