- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
121

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 1. Gustaf Vasa eröftar större delen af Bohuslän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller, i fall det vägrades, ansvara för de olägenheter, som af en
sådan vägran kunde uppkomma.

Det utsatta mötet i Lübeck blef icke af. Blekinge och
Gotland hade Danskarne, utan ersättning till Sverige, tillkräktat sig;
nu tänkte de åtkomma Viken på samma sätt. Norska riksrådet
yrkade träget hos det Danska återställelsen af detta landskap, och
klagade dessutom öfver dess Svenska fogdars egenmäktiga
handlingar, såsom stridande emot Malmö-recess, af hvilka
omständigheter konung Fredrik begagnade sig, för att på nytt söka
öfvertala konung Gustaf att afstå sin besittning. Gustaf gaf likväl ett
undfallande svar; men allvarligare underhandlingar i samma sak
förekommo på den märkvärdiga Vesterås riksdag 1527, och året
derefter på ett nytt möte i Nya Lödese. På detta sednare yrkade
Danskarne, att Gustaf skulle, utan ringaste ersättning, genast
afträda Viken, men han påstod, att Gotland först borde återställas till
Sverige, innan något sådant kunde komma i fråga; likväl
förklarade han sig villig att hänskjuta tvisten till oväldiga skiljomäns
afgörande, hvaremot åter Danskarne anförde missnöje. Så
dagtingade och pennfäktade man med en ifver, som skulle gjort heder åt
det 19:de århundradet, till dess ett rykte utspriddes, att Danske
konungen ernade med härsköld intränga i Viken, och sålunda på
engång afhugga tvisteknuten. Anledningen till ett sådant rykte var,
att prins Christian landstigit 1529 med en välrustad här i Norge,
för att der låta sig hyllas till fadrens efterträdare, såsom det
sades, änskönt det just icke kan vara så osannolikt, att afsigten
med denna hans resa var sådan ryktet förmälde. Åtminstone hade
fråga om Vikens eröfring nyss förut blifvit väckt på en herredag
i Danmark, och förhållandet emellan Sverige och detta rike var
temligen spändt. Öfvervåld öfvades på gränsorna; de Svenske
förrädarne, som undkommit Gustafs rättvisa, funno beskydd i
Danmark, ja, den värste ibland dem, Thure Jönsson Roos, sade sjelf
sig hafva af konung Fredrik fått löfte om Bohuslän i förläning,
och Claes Bilde på Bohus sökte göra de Svenske allt möjligt
förfång, så att konung Gustaf hade största skäl att frukta ett
fredsbrott. Han rustade sig ock till motvärn, sammandrog trupper i
Vestergötland, dit han sjelf begaf sig, sedan han befallt hela
Sveriges adel att hålla sig färdig att vid första vink ila det hotade
Viken till försvar. Dock afhördes ingen fiendtlighet, utan man
begynte ånyo dagtinga med samma framgång som förut. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free