Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 6. Bohus’ belägringar och länets öden ander sjuåra kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omtala endast dem, som kunna hafva sammanhang med
Bohusläns öden.
Redan vid krigets utbrott eröfrade Danskarne Elfsborg, och
utestängde derigenom de Svenske ifrån hafvet, samt oroade
oupphörligt från detta fäste och från det starka Bohus Vestergötland.
Det var derföre af högsta vigt för konung Erik att komma i
besittning af dessa båda fasta punkter. Men näppeligen har
någon belägring varit mera kostsam och mindre lönande än den,
som Erik företog af dessa slott, och hvilket helt och hållet bör
tillskrifvas hans dåliga anstalter och hans ombytliga och
misstänksamma lynne, som tvingade honom att ideligen skifta
anförare, ja, till och med slutligen beröfva dem allt nödigt
anseende ibland trupperne, derigenom att han gaf dessa hemlig
befallning, att icke lyda några andra ordres, än dem, som voro
underskrifne af honom sjelf.
Så snart Elfsborgs eröfring blef bekant, ryckte grefve Per
Brahe i medlet af Sept. 1563 in på Dalsland, derifrån han
skärmytslade med Danskarne i Bohuslän och förhindrade deras
ströfverier på Svenska området. Men omkring den 6 November bröt
han med 400 knektar och en väldig skara väpnade bönder in i
Bohuslän, hvarest han uppbrände Kongahell och anställde stora
härjningar, tvingande derigenom folket i södra länet, eller
Elfsyssel, att svärja Svenske konungen trohetsed. Bohus blef likväl
icke denna gång oroadt. Men i början af året 1564 gaf Erik
befallning åt Claes Christersson Horn och Gustaf Olofsson
Stenbock, att belägra detta slott och Elfsborg; dock var
hufvudafsigten med detta företag den, att förhindra de Norska trupper, som
voro sammandragna uti Aggerhus’ och Hammarhuslän, att rycka
emot Claudius Collart, som vid samma tid angrep Trondhjem.
Med en betydlig här ryttare och fotfolk, samt tillräckligt artilleri
under Claes Fleming, gingo Horn och Stenbock öfver den
tillfrusna elfven vid Gammellös, och ankommo den 22 Februari om
aftonen till Bohus, på hvilket den tappre Jens Holgersson
Ulfstand förde befälet under hela detta krig. I dagningen följande
morgon sköto de belägrande Svensk lösen, och uppfordrade
slottet genom en trumpetare, men då detta var förgäfves, öppnades
elden från berget Fontin, derifrån fem grofva kanoner eller s. k.
«halfva cartover» och två mörsare dundrade mot tornet
Farshatten. Men sedan kanonerna blifvit lossade i fem omgångar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
