Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 8. Balsefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsboarne voro outtröttlige att ösa vatten på de inkastade brandämnena;
men omkring klockan 1 eftermiddagen öppnades slottsportarne,
och de Danske soldaterne nedrusade i staden, icke för att biträda
de nödställde borgrarne, utan för att plundra deras egendom och
öfva allahanda våldsgerningar, alldeles såsom uti en med storm
eröfrad stad. Under den oordning, som då uppkom, tog
branden, genom det fortsatta eldregnet, öfverhand, och när qvällen
kom, låg den förnämsta delen af det olyckliga Kongelf i aska.
Till råga på olyckan, skall ett Hamburgskt skepp, på hvilket
borgarena fört en del af sin egendom, blifvit af strömmen drifvet
på grund och plundradt af våra. Under allt detta berättas de
Danske officerarne med största lugn hafva från vallarne åskådat
förstörelsen, utan att vidtaga minsta åtgärd till dess hämmande,
eller lossa ett enda skott på fienden. Men följande dag kom
ordningen till dem. Då öppnade Lars Kagg från sina batterier
en häftig eld på fästningen, och fortsatte dermed hela veckan,
under det han gick öfver elfven, samt lät sina kanoner spela
äfven från Inlandssidan. Snart blef allt i ordning till stormning,
och det blodiga arbetet skulle företagas den 21 Augusti; men
dagen förut ingick till lägret underrättelsen, att fred var afslutad i
Brömsebro den 13 Augusti — samma dag, som Kongelf uppgick
i lågor.
På den tid, detta föregick, funnos personer, hvilka ansågo
denna de Svenskes framgång vara orsakad af förrädare inom sjelfva
Bohus’ murar. Man kan icke neka att de skäl, som anfördes för
ett sådant påstående, voro vigtiga, om de voro riktiga. Man trodde
sig nemligen finna spår af förräderi uti följande omständigheter:
att Danska rytteriet blifvit enständigt förbjudet af sina officerare
att bispringa den trupp, som af Harald Stake angreps på
Randängen, och som derföre blef i dess åsyn nedhuggen till sista man;
att vid reträtten till Hisingen bryggan icke upprefs eller
åtminstone försvarades; att en, vid drabbningen på denna ö
tillfångatagen Svensk ryttmästare Erik Uggla, som utmärkt sig i
fäktningen, på det mest förekommande sätt behandlades på slottet och
i staden, och, efter några dagars fångenskap, återsändes till de
sina med dyrbara föräringar, ledsagad af en förnäm Dansk officer;
att besättningen på skansen vid Jordfallet samma natt den
öfverrumplades, erhållit befallning att hålla sig stilla och icke lossa
något skott, om de förmärkte något roende på elfven, emedan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
