Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 1. Gyldenlöwsfejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
desse, af sin store fader Saxo Grammaticus, ärft ett visst begär
att vid berättelsen om de sinas segrar skära betydligt till i
växten, så hafva de uppgifvit de Danskes styrka vid ofvannämnda
tillfälle till blott 4,000 man, men deremot De la Gardies till 10
à 11,000, hvilka någre påstå hafva nära allesamman blifvit på
platsen. Ofvanstående uppgifter om detta slag äro likväl
såtillvida de riktigaste, som de hufvudsakligast äro hämtade utur
general Degenfeldts egenhändigt uppsatta och till sin regering
insända relation om den vunna segren, daterad Uddevalla dagen
efter slaget. Dock kunde måhända det låta sig göra att afpruta
något tusende på den uppgifna Svenska styrkan. Att emellertid
fienden icke haft alltför stora fördelar af segern vid Uddevalla,
och att icke vår norra armé derigenom blef alldeles sprängd,
synes deraf, att Danskarne kort derefter, då Carl XI efter segern
vid Landskrona syntes vilja gå dem emot i Bohuslän, drogo sig
tillbaka af fruktan att blifva afskurna reträtten af De la Gardies
trupper, som nu åter kommit till sansning. Fiendens ströftåg
och plundringar i Bohuslän fortforo likväl ända till Julen;
härunder hade de god trefnad på Oroust.
Följande år 1678 tidigt på våren sökte åter Gyldenlöwe
att utföra sin stora plan, att, genom Göteborgs eröfring, sätta
sig i förbindelse med Danska armén i Skåne. Han eröfrade
Hisingen; men mot Göteborg kunde intet med kraft företagas, så
länge Bohus hotade de belägrande i ryggen. Den Norske
ståthållaren uppbjöd derföre hela sitt snille och sin kraft, att få
detsamma i sitt våld; men han ägde värdige motståndare uti
kommendanterne öfverste Fredrik von Börstel och öfverstelöjtnant
Carl Gustaf Frölich, mot hvilkas beundransvärda ståndaktighet alla
hans planer och ansträngningar strandade. Den 20 Maj ankom
Gyldenlöwe med Norska armén för fästningen, och den 25
påföljande anlände [sjövägen?] den Danska under General Harboe med
belägringsartilleriet. Deras förenade styrka uppgifves af våra hafva
då utgjort emellan 10 och 16,000 man; — en sådan här har
hvarken förr eller senare legat för Bohus. Med Harboes ankomst
böljade den märkvärdiga belägringen, som räckte i 56 dagar eller
till den 22 Juli. Ifrån Fontin, Rödakon och Hisingen ljungade
mörsare och kanoner natt och dag emot den gamla borgen,
hvars murar slutligen sjönko samman. Alla husen inom
fästningen, tillika med kyrkan, förvandlades i grushögar. Verken emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
