Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 3. Kung Carls ofred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första galeren i konungens, hertigens af Holstein samt hela
generalstabens närvaro i vattnet, under soldaternas höga fröjdeskri;
men hurraropen tystnade, då fienden med 14 fartyg lade sig
framför Trångstrand, och med sin kanoneld hotade att omintetgöra
frukten af den otroliga mödan. Men kung Carl den tolfte var
med, och derföre fingo Danskarne betydligt stryk, med ringa
förlust på vår sida. Några dagar derefter förnyade de försöket,
men elden från våra vid Hällsmörk uppkastade batterier, samt
våra båtsmänners djerfhet tvingade dem att, efter ett par timmars
kamp, söka skydd under Fredrikshalls kanoner.
Den 30 Juli skummade åter Idefjordens böljor af blod.
Ifrån sina på Skrifvareön (en klippa gent emot Hällsmörk)
uppförda förskansningar, och understödde af flera krigsfartyg, öppnade
fienden en mördande eld emot de Svenskes batterier. Striden var
hård, och man ville på ingendera sidan gifva vika. Omsider
blefvo alla kanonerne på våra batterier demonterade, och
Danskarna kastade sig i sluparne, för att landstiga, men emottogos
med så lifliga muskötsalvor, att deras välfärd kräfde skyndsamt
återtåg. Följande natt förstörde de sjelfve sina batterier på
Skrifvareön och fattade posto längre mot norr.
Allt var nu i ordning för den tredje arméafdelningen, som
stod i Bohuslän, att inrycka i Norge. Bryggor voro slagna öfver
Svinesund, fiendens skansverk på andra sidan raserade och
transportflottorna framkomna; blott ett enda hinder var ännu i vägen:
— Idefjorden var ej rensad från fiender. Ett försök dertill hade
väl konungen gjort den 10 September, då han ock lyckades
förjaga Danskarne till Fredrikshalls grannskap och förlägga sin egen
galerflotta en half mil norr om Hällsmörk, men det oaktadt
innehade fienden ännu på sitt sätt det omtvistade herraväldet öfver
den trånga hafsviken och förhindrade alla konungens planer på
Fredrikshall. Carl beslöt då att våga det yttersta, för att
undanrödja detta hinder, och angrep fiendens flotta med sina galerer
den 3 November. Anfallet gjordes så snart det var stridsljust,
och en den förfärligaste kanonad rasade hela förmiddagen. Kung
Carl ledsnade slutligen vid det idkeliga skjutandet, hvarföre han
lät ro sig ut till sitt folk, och befallde äntring. Då flydde
fiendens högra flygel, men den venstra höll sig tappert till
middagen, då äfven den drog sig in uti Fredrikshalls hamn, hvarest
Danska skeppen blefvo liggande stilla sålänge konung Carl lefde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
