Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - 4. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Året 1719 ingick. Öfverbefälet i Bohuslän hade, efter
arfprinsens öfverresa till Stockholm, öfvertagits af fältmarskalk
Rehnskjöld. De troppar, som stodo till hans förfogande, belöpte sig
på sin höjd till 5,000 man, hvaremot den i Norge varande
Danska armén räknades till 15 à 20,000, af hvilka dock en del
blifvit sänd att angripa Vermland. Under vintern flyttades de på
Sundsborg befindtliga förråder till Strömstad. De stora kaserner
och magasiner, konung Carl låtit uppföra i denna stad, voro nu
dessutom uppfyllda med förnödenheter af alla slag, hvilka förra
året af brist på hästar ej kunnat från det inre landet
framskaffas, och alltså kommit för sent. Man afvaktade nu endast öppet
vatten för att afföra dessa kronans tillhörigheter till Göteborg eller
Uddevalla. Uti April månad ankom också för detta ändamål en
transportflotta under skydd af 7 galerer och 2 bestyckade pråmar.
Fjorton transportskepp voro lastade med kanoner och förråder af
alla slag och en del af dem hade redan afgått; men då en ny
afdelning skulle afsegla, orsakades ett dröjsmål derigenom att man
ytterligare ville medtaga några kanoner från strandbatteriet på
Killingholmen. Under tiden ankom Danska flottan i våra
farvatten och några dess örlogsskepp och galerer ankrade utanför
Kosteröarne. När återstoden af transportflottan skulle afgå, fann
den sin väg spärrad och nödgades återvända till Strömstad.
Generallöjtnant von Essen, som förde befälet i staden, inrapporterade
förhållandet till Rehnskjöld och amiral Örnfeldt, hvilka ock
hitkommo från Uddevalla. Då beslöts i hållet krigsråd att, på det
icke de på transportflottan inlastade förnödenheter skulle efteråt
komma fienden till godo och alldenstund de, för brist på hästar,
ej kunde landsvägen föras undan, skulle fartygen med innehafvande
last sprängas i luften eller på annat sätt förstöras, sedan likväl
soldaterne och kringboende allmoge fått af lifsmedlen taga så
mycket de behagade, hvilken plundring räckte i tre dagar.
När alla transportskeppen i Strömstads hamn väl blifvit
förstörda, redo officerare kring gatorna, utropande att alla, som tjente
Svenska kronan, skulle ofördröjligen begifva sig ur staden till
Wettelandsbro, «emedan fienden hade gått öfver Svinesund och
dess förtroppar stodo allaredan vid Blomsholm, trefjerdedels mil
ifrån staden». Då aftågade besättningen. Vällefnad och
omåttlighet, förorsakade af det öfverflöd hvari plundringen af
Strömstads magasiner så plötsligen försatt de af umbäranden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
