Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenmassan neruti hålan vara allt för ringa, för att kunna sätta
en större sten i omlopp. Dessutom finnas hundratals jättegrytor
på sådana ställen, der aldrig någon ström har kunnat vara
våldsam, äfven om hafvet gått der fram. Antagom det likväl,
antagom också att den svarfvande stenen icke undergått någon
nötning, han skulle då qvarligga på bottnen; men någon sådan
finnes knappt uti en af femtio jättegrytor, och det är i sådant fall
sannolikt, att han ditkommit sedan hålan var danad, isynnerhet
som jag ofta funnit kantiga stenar ligga under rullstenarne, eller
dem man förmodat hafva åstadkommit urgröpningen. Men
påståendet om dessa hålors småningom skeende ursvarfning måste
helt och hållet förfalla, då man ser dem anbragta på
brantstupande bergsluttningar, der ingen sten kunnat få fäste, äfven om
den med varsamhet ditlagts, och ursvarfningen i berget detta
oaktadt begynner flera alnar ofvan hålans egentliga mynning. Sådana
halfva ursvarfningar af 10 alnars höjd och hvilka icke sluta sig
i ordentliga hålor, men äro början till sådana, och likna inhuggna
nicher, finner man flera uti ett berg, som, nära gården
Sundshult i Nafverstads socken, stupar ned i Bullaresjön. Oftanämnda
åsigt vederlägges ännu lättare af några anomalier ibland
Bohusläns jättegrytor. På Tjörn i Prestegårdens utmark nedgår en
sådan i ett berg, men bildar nedtill en vinkel, och utgår nära
horizontelt ur bergväggen. På Sältebo, i samma härad, ligga
två dylika hålor helt nära hvarandra, en större och en mindre,
och endast vid mynningarne äro de skilda af ett smalt stenhvalf,
men icke nedtill. På Sotenäs vid Vegga är ock en stor
jättegryta, hvartill ena sidan alldeles felas, undantagandes att ett smalt
stenband ofvantill omgifver mynningen. Vid Tossene kyrka får
man dessutom se en jättegryta af oval form. Svårligen lär någon
förmås att tro, att dessa blifvit danade af en småningom skeende
svarfning, i thy fall skulle hålorna ovilkorligen alltid vara runda
och gå lodrätt ned, och framför allt måste de då hafva hela
väggar, emedan i motsatt fall den svarfvande stenen ofelbart
skulle, då hål blifvit nött på väggen, drifvits ut eller fastnat.
Sannolikare synes det deremot, att jättegrytorna hafva blifvit,
under en våldsam naturrevolution, måhända innan jordens yta var
fullkomligen stelnad, ögonblickligen tillskapade, möjligtvis genom
någon svarfning. Märkvärdigt är, att man uti nästan hvar och
en af dem finner liksom skrufgängor i deras väggar, äfvensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
