- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
218

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullt en half fot deröfver. Uti Stigfjorden har ett skär, Brunko,
tillika med flera klippor, i mannaminne stigit i höjden. Härvid
bör likväl anmärkas, att ingenting är så vanskligt som att
bestämma vattnets verkliga medelhöjd vid Bohusläns stränder, der
östanvinden sänker sjön flera fot, och vestanvinden höjer den ännu
mera, och der således vattenhöjden, vexlande i hvarje ögonblick,
bestämmes af rådande vinden och strömdraget. För att utfinna
medelhöjden, måste man derföre rådfråga fiskare och lotsar, och
desse äro ej sjelfve ense derom, utan utvisa densamma oftast med
flera tums skilnad, än öfver, än under. De nu befintliga
vattenmärken och alla blifvande, som, utan årslånga observationer,
anbringas på Bohusläns klippor, äro och blifva, liksom alla
mätningar deraf, endast på ett ungefär. Äfven de här omnämnda
mätningar kunna icke heller göra anspråk på fullkomlig noggrannhet;
ty det är mycket möjligt, att t. ex. vattnets medelhöjd blifvit vid
Marstrand utmärkt en eller två tum högre än vid Fjellbacka [1]
o. s. v. Likväl äro de så pass tillförlitliga, att man deraf kan
bevisa, att Bohusläns progredierande höjning öfver vattenytan
fortgår med olika hastighet på olika ställen af länet,
så att då t.
ex. Gudmundsskäret vid Fjellbacka och Skifverskär vid Gullholmen
höja sig omkring två fot på ett århundrade, höjer sig Tupplåret
och Bagareholmen vid Marstrand endast omkring fjorton tum på
samma tid, samt vissa delar af Stångenäs och Tjörn alldeles intet.

Ordentlig ebb och flod kan sällan iakttagas vid stränderna;
endast vid vindstilla flödar vattnet en eller två gånger om dygnet,
men på olika timmar; merendels stiger det då kl. 10 f. m. och
faller kl. 4 e. m. Vattenhöjden beror af vindarne och
strömsättningen. Vid sunnan- och vestanvind, serdeles om de med
häftighet förena långvarighet, stiger vattnet ända till 5 à 6 fot öfver
sin medelhöjd. Högsta flod gifver VNV vind, stundom nära 7
fot. Högsta flod i mannaminne inträffade Annandag Jul 1806,
då vattnet steg mer än 7 fot öfver medelhöjden. Vid östanvind
deremot faller vattnet ut flera fot. Strömsättningen är lika
obestämd som häftig. Ofta förändrar den direction flera gånger om
dagen, och stundom går strömmen på hafsbotten inåt land, då


[1] Någon mossrand, hvilken på Östersjöns berg säkert utmärker vattnets
medelhöjd, gifves icke på de Bohuslänska klipporna. I dess ställe skulle kunna
begagnas klotångens öfversta vidfästningsställe, som ligger helt nära det dagliga
vattnets yta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free