- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
225

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - I. Natur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnits, och hvarå de många hjorthornen i den närbelägna
Vesterlanda kyrka äro ett intyg.

Af Skälhundar eller Skälar förekomma i ymnighet i
skärgården tvenne arter, Gråskälen, på Bohuslänska Kroknos, och
den mindre Kubbskäl; ungarne få namn af Fjordnackar.
Sommarmorgnarne finner man dem talrikt på de yttersta skären; man
ser dem ock stundom i Götaelf, ända till en mil uppom Kongelf.
Jagten efter skälar idkas endast af någon liebhaber, men är
ganska lönande. Deras kött kan äfven den fattigaste på intet vilkor
förmås att förtära.

Hvalar af större art visa sig någon gång i den norra
skärgården. Att de äfven stundom visat sig i den södra, ja till
och med derstädes gått till stränderna, vill synas af de
hvalfiskkäftar, som vid flera herresäten, dock mera förr än nu, qvarstå
som grindstolpar. Speciellt vet man att 1760 i Februari månad
icke färre än 3 stycken af dessa bålstora hafsdjur drefvo i land,
den ena vid Mollösund; den var var 54 alnar lång, svansens
bredd var 7 alnar och han lemnade 120 tunnor späck. Den
andra, som dref i land på Tjörn, var 30 alnar lång och gaf 70
tunnor späck. Den tredje af oantecknad storlek, dref in till
Gullholmen. Ehuru det ej egentligen rörer Bohuslän torde det här
äfven tillåtas att erinra om den hvalfisk af 24 alnars längd,
som år 1865 styrde kurs rakt mot land vid Frölunda straxt
söder om Göteborg, der fångades af några bönder, samt af herr
bruksp. J. Dickson inköptes för rdr 1,500 rmt och förärades
till Göteborgs museum. Springhvalen är vissa år icke sällsynt
och visar sig ofta i flock. Späckhuggaren hör äfven till de
mindre sällsynta Hvalarter i Kattegat. Tumlaren, af allmogen
Marso kallad, är ganska allmän. Man brukar spå regn, då han
slår sina löjliga kullerbyttor i vattenbrynet.

Af Foglarnes klass finnas i Bohuslän de flesta af dem, som
träffas inom samma latitudsgrad i det öfriga Sverige. Isynnerhet
öfverflödar här af sjöfogel. Af sällsyntare arter, som nyligen
blifvit här anmärkte, må nämnas: Kornlärkan (Emberiza Miliaria)
och Lappska Mesen (Parus Sibericus) [1], Bendel Korsnäbben
(Loxia Bifasciata) [2]; Gråa Hackspetten (Picus Canus), en i Sverige
sällsynt fogel, är ofta sedd och skjuten på Oroust. Märkligt är


[1] Båda skjutna på Oroust af Kammarjunkaren W. v. Wrigt.
[2] Skjuten på Oroust af Hr Ferd. v. Wrigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free