- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
238

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillåtes ej hålla barn öfver dopet. Barnets första kläder göras af
något gammalt, och när det får konvulsioner under
tandsprickningen, afrifvas desamma och kastas i elden. Detta bruk iakttages
både i fjellbygden och på öarne, förmodligen äfven flerstädes. På
förstnämnda ort göres vid lindandet, vid hvarje hvarf, korstecknet
öfver barnets bröst. Detta tecken glömmer man der ej heller att
göra öfver baktråget, på det degen ej må förgöras, och vid
Jultiden ser man det hos folk af gamla verlden med krita
uppdraget öfver alla dörrar, för att mota trollen, som då tros öfverallt
snoka efter att få litet i vesten; äfven vid Påsken korsas på husen
och nämnes Jesu namn. Öfver sjuka ritas kors med en knif, som
sedan sättes i sängen. Kors ritas ock öfver hofven, då hästar skos,
och när de frånspännas, läggas skacklarna gerna i kors öfver
hvarandra. På Tjörn råder en löjlig farhåga för att små barn
berömmas, och framför allt med ordet «vacker»; utsäges detta ord,
frammumlar modern en kyssningsproposition, som är mer eller
mindre högljudd, i mån af den felandes stånd. Detta skall
förekomma våda, i händelse den berömmande skulle ega en «ond
tunga». För onda ögon är man lika rädd [1], och tror Engelska
sjukan, här kallad «Horskef», komma deraf, att en lösaktig person
ser barnet naket, hvadan man ock på sina orter knyter en tråd
om barnets arm, på det detsamma, äfven då kläderna aftagas, icke
må vara alldeles oklädt. Vid bröllop lagar bruden att hon får
se brudgummen, innan han ser henne, annars tror hon sig ej
komma i spetsen för den husliga regeringen. Samma mål vinnes
ock, om hon i brudstol kan få sin fot längre fram på golfvet
än brudgummens, och svara högre än han; derunder glömmer hon
likväl icke att så mycket möjligt tränga sig intill honom, att ej
något «ondt öga» må kasta sin blick emellan dem, hvaraf skall
följa oenighet m. m., att förtiga en mängd oskadliga löjligheter,
hvilka, likasom de här anförda, för det mesta tillhöra
fjellbygden [2].


[1] Alldeles samma vidskepelse herrskar i södra Italien, t. o. m. f. d.
konungen af Neapel var rädd för onda ögon.        B.
[2] Såsom t. ex. att strö linfrö i kyrkogårdsporten, för att hindra de dödas
genfärd; att vid flyttningar först inkasta katten uti den nya bostaden; att när
man köpt kreatur draga det vid svansen tre gånger rundtomkring, innan det
införes i ladugården; att sticka bort tandvärk uti träd, och bota fulslag genom att
låta en förstföding bita tre gånger öfver det värkande stället; att spotta tre
gånger för sig, anser man stundom högst nödvändigt, för att afvärja allt mehn,
såsom t. ex. vid qvinfolks möte, vid hvirfvelvindar, vid hästars afselning, om de
då skaka sig, äfvensom då man går öfver ställen, der hästar tumlat sig. Man
spottar ock ibland uti baktråget och bryggkaret, på det intet ondt må komma
dit m. m. En vederstygglig sed, den vi vilja hoppas aldrig återförnyas, har
varit bruklig här, att nemligen vid boskapsfarsoter, eller då man eljest har olycka
med kreatur, begrafva ett sådant lefvande. Sådana offer lära brukats i
hedendomen; men hvad säga väl mina läsare, om jag försäkrar dem, att här i Bohuslän
begrafdes ännu på 1830-talet, för ofvannämnde orsak, en lefvande häst af en
— — — — ståndsperson! — Fiskaren har ock en mängd fördomar, såsom att
man får god vind, om man sätter en stulen sked i rorkulten; att ingen fångst
blir, om man först mötes af en qvinna, när man beger sig till sjös, eller om
ordet «katt» råkar nämnas, då man går. Icke heller tros den hafva lycka i
fiske, som någonsin dränkt kattor. Olyckligt är också att taga fiskredskapen på
ryggen inne i stugan. «Den som sjunger när han ägnar, får gråta när han drar».
Olyckligt är att hafva rönnträd i båten, ty deraf blir motvind och dålig fångst
(Flygrönn = Mistel är deremot nyttig för jägare och skattgräfvare). Nyttigt är
då man beger sig till sjös, att rita tre kors på stugeväggen. Möter man hund,
då man vill sätta hummerkupor, må man gerna vända hem igen. Får man, då
man först lägger ut, se en skäl för-ut, blir motvind både bort och hem; synes
han åter åt sidan eller akter-ut, kan man vänta sig god vind m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free