- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
240

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en mängd mat, serdeles brödhögar, qvarstå på bordet julen öfver,
till Trettonde- eller Tjugondedagen, då ungdomen med en
ringdans kring bordet dansar julen ut. Påskafton firas i större
delen af länet med vårdeldar eller skott; men på öarne iakttages
denna sed Midsommarsnatten, af hvilken eldarne fått namn af
«Midsommarsvakor» [1]. Vid Midsommar bindas kransar, som
upphängas i stugtaket [2], och husen «majas», d. v. s. utsiras med löf
och granris utvändigt öfver dörrarne, hvilket ock sker vid
gästabud. Majstångsdansar blifva alltmera sällsporda, ty i samma mån
som ungdomens nöjen förlora stämpeln af oskuld och sedlighet,
dväljas de ej längre under Guds öppna himmel. Logarne äro
numera under sommaren den Bohuslänska ungdomens danssalonger,
och de andra årstiderna hållas de förderfliga lekstugorna i den
sämre allmogens hus.

De egentliga och största gästabuden hållas vid bröllops- och
begrafningstillfällen, isynnerhet vid förstnämnda. Såsom öfverallt
i vårt land, äger allmogen här lust för kalasande; men bristande
tillgångar och måhända ståndspersonernas inflytande hafva i
sednare tider minskat gästabudens långvarighet. Ett sådant
hålles vanligen i tre dagar, men stundom varar det åtta.
Undfägnaden dervid är, undantagandes på Tjörn, mer än riklig, och
gästerna aflägga lysande prof på nordisk kraft uti fatet och
bägaren. Den första måltiden är den förnämsta och består af 4 till 7
rätter, endast på Tjörn af tvenne, men supandet är öfverallt lika
omåttligt, och utländska dryckesvaror, såsom kognak, äfven vin
m. m., felas nästan aldrig. Få flera ställen brukar man låta en
del af maten qvarstå på bordet natt och dag i den med lakan
och bandfestoner klädda stugan, och gästerna sitta merändels
dagen igenom omkring detsamma, rökande, supande och drickande.
Vid dylika gästabud bjudes hela slägten och grannarne, som


[1] Att tända vårdeldar Påskafton i stället för Midsommarsnatten har, enligt
äldre personers berättelse, först på en sednare tid kommit i bruk i Bohuslän.
Det är högst sannolikt, att Midsommarsvakorna äro lemningar efter våra
förfäders dyrkan af Baldur (Solguden), till hvilkens ära Baldursbålet tändes
Midsommarsnatten. (Jfr Nilssons Scand. Urinvånare 4:de häftet.) Det förtjenar ock
uppmärksamhet att högsommaren kallas i norra Bohuslän Håbaln, hvilket ord
förmodligen är detsamma som Hög-Baldur (af forn. Há = hög), d. v. s. då solen
står högst på himmelen.
[2] Vanligen bindas dessa kransar af 9 slags blommor, samt förvaras sedan
noga, för att som ett kraftigt läkemedel gifvas åt sjuka kreatur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free