- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
245

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De tända ljusen äro sannolikt en lemning efter det katolska
bruket att sätta vigljus i handen på den döende och döde. På Tjörn
och några andra orter plägar djup sorg hos männen uttryckas
genom en orakad haka och dåliga kläder. De sitta ock då en
tid bortåt vid gudstjensterna på det aflägsnaste rummet i kyrkan.

Barndop och kyrkotagningar afgå mindre omständligt. De
förrättas antingen i prestgården eller i kyrkan, sällan hemma;
likväl uteblifver hos de förmögna sällan gästabudet, när modren
tillfrisknat. Märkligt är, att, då man på ena orten aldrig nog länge
kan uppskjuta barndopet, kan man på den andra aldrig nog
brådska dermed, och ibland måste barnet, innan det är en half dag
gammalt, bäras till presten, äfven uti den strängaste vinter, och
ofta öfver en eller ett par mils väg. Denna sednare oförnuftiga
sed, som lär hafva sin grund i den galna tron, att satan har
makt med barnet, innan det är döpt, kostar årligen många
nyfödda lifvet, och borde på det allvarligaste motverkas.

Med undantag af gästabudstillfällen, då den största
omåttlighet råder, lefver Bohuslänningen ganska tarfligt. Hafrebröd i
norra länet, i Fräkne och Torpe härader och på en del af Oroust,
samt kornbröd på de öfriga orterne, jemte mjölkrätter, potatis,
sill och fisk, utgöra de hufvudsakligaste födoämnena. Hafrebrödet,
eller det s. k. flatbrödet, som bakas af ojäst deg, tunnt som
papper, är, oaktadt det begrepp man gör sig om dess kärfhet,
välsmakligare och mera lättätet än kornbrödet. Det har ock den
fördelen, att det kan gömmas i flera år, utan att skadas, samt
har, såsom förut är anfördt, ett välgörande inflytande på kropp
och sinne [1]. Kafring är ett slags sura knallar, bakade af
hvarjehanda gröfre mjöl. Men egendomligt för Bohuslän är skrifbrödet,
hvilket består af en papperstunn kaka af korn eller ädlare säd,
hvarpå utklenas en smet af hvetemjöl och ägg, hvilken under
gräddningen «skrifves» eller utristas med ett, i form af en kam,
utskuret trästycke. Detta är högtidsbrödet och ganska
välsmakligt, men den som sett huru det tillredes, torde svårligen kunna
förmås att förtära det. Kornbrödet är dels tunnt som hafrebröd,


[1] Det tros, att den, som vant sig vid hafrebröd, icke gerna i längden kan
fördraga annat bröd. Brist derpå menas hafva varit orsaken till den stora
dödligheten ibland de Norska hjelptrupper, som deltogo i Spanska successionskriget.
Pontoppidans Danska Atlas, 1 d., p. 316.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free