- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
246

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dels tjockt och mjukt. Orousts och Tjörns qvinnor äro bekanta
för sin skicklighet i brödbakning. Deras «gästabudskakor» hålla
ofta öfver qvarters tjocklek, men äro likväl väl genomgräddade.
Bönor äro en hufvudföda flerstädes i södra Bohuslän; mjöl deraf
blandas med kornet i bröd, och förvällda bönor i mjölk eller s.
k. «mölebönor» äro en hvardaglig rätt, som väl är bastant, men
inverkar menligt på de ätandes rörlighet. Soflet består
hufvudsakligast af fisk och sill; kött och fläsk är helgdagsföda. De
längre årstiderna äro måltiderna väl många: otta, frukost (äfven
kallad dagvard och dule), middag, yktemat (äfven merafton) och
qvällsmål. Ottan och yktematen gå lätt af, men de andra tre
målen äro mera bastanta.

Mindre tarflig är allmogen hvad fluida angår.
Brännvinssupandet, särdeles i skärgården och i ett par härader i norra
länet, har stigit till en fasaväckande höjd. Väl är
husbehofsbränningen här jemförelsevis mindre än på andra orter, men
lönnkrögare, pluraliteten af landthandlare och salteriidkare, icke
allenast ombesörja tillhandahållandet af denna vara, utan finna ock
sin uträkning vid att få allmogen och fiskaren rätt försupna.
Snart sagdt hvarje fiskläge är en öppen krog, och någon
förbättring är förgäfves att hoppas, så länge ej en del af
polistjenstemännen opereras för starren [1]. Konjak och dylikt träffas
ofta i hvardagslag i de nordligaste häraderna, i anseende till den
lifligare kommunikationen med Norge, der sådana varor erhållas
för ett ringa pris, samt i skärgården, dit de lurendrejas.
Kaffedrickningen är bland qvinnfolken så allmän, som brännvinssupandet
bland männen, äfven i torp- och backstugan. Men
Bohuslänningens älsklingsdryck är «Uddevallaren», en blandning af kaffe och
brännvin eller konjak, och hvars namn hänvisar på dess första
hemort. Denna dryck, äfven kallad «Gök» eller «Halfva» m. m.,
paraderar vid alla tillfällen, i glädje och sorg, under helg- och
hvardag, och förtäres med begärlighet — i tysthet sagdt —


[1] Detta förhållande måtte dock nu väsendtligen ändrats, alldenstund år 1860
ingen person på landsbygden, med undantag af en enda i Inlands fögderi, och
denne på kort tid, sig till utminuteringsrätt af spirituosa anmält. (Se
Landshöfd.-Emb:ts femårsberättelse för 1860, Göteborgs- och Bohuslän sid. 21, men
huru det låter förlika sig med den nedanföre på samma sida i förenämnde verk
befintliga tabell, behöfver upplysas.)        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free