- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
248

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


På några ställen i södra skärgården har den löjliga
Menuetten bibehållit sin rang af högtidsdans; karlarne hafva derunder
hattarne på. Galopaden hörer företrädesvis till skogsbygden.
«Engelskan» eller «Tremänningen» dansas gerna af de sjöfarande. Men
Bohuslänningen äger också en egen nationaldans, Fiskardansen,
hvilkens namn angifver stranden och skärgården såsom dess
hembygd. Med undantag af «Väfva Vadmal», är denna den enda
dans, som föreställer en yttre handling. Den afbildar dörjning
på is, och utföres af tre personer, af hvilka en (fiskaren)
figurerar emot de båda andra (fiskköparne). Den figurerandes
krumsprång och gester skola föreställa huru han hugger hål i isen,
agnar kroken, rycker på dörjen och drar upp fisken, under det
han slår armarne och klagar öfver köld m. m., samt spörjer den,
emot hvilken han figurerar, hvad sorts fisk han åstundar. Då
denne besvarat frågan, erhåller han af den dansande en kindpust
eller en s. k. «munfisk»; kan han då afvärja slaget och i stället
traktera den förmente fiskaren med ett sådant, så måste denne
försöka sin lycka emot den tredje i leken. Träffar åter slaget,
måste den, som erhållit det, fram att figurera på samma sätt.
Denna dans, hvilken då den utföres af öfvade personer, är löjlig
att påse, föranleder ofta ledsamma uppträden, emedan «fiskarne»
icke sällan äro så dugtiga, att näsa och mun springa i blod, och
ett allmänt slagsmål blir ofta sista turen i fiskardansen. På
kustlandet brukas en annan dans, Sexlingen, hvilken troligen
äfven är egendomlig för Bohuslän. Den utföres af tre par, hvilka
korsvis löpa om hvarandra på ett sätt, som lättare låter sig ses
än beskrifvas. Dansen går i början sakta, men sedan med en
stormande hastighet. Musiken dertill är en sammansättning af
menuett och polska. Bohuslän torde ock numera vara den enda
provins i riket, der Hallingen dansas. Denna solodans, hvilken
egentligen lär förskrifva sig från Hallingdalen i Norge, utföres
af en karl och fordrar mycken styrka och vighet; till densamma
hörer att dansa på händerna, kasta hjul, samt att, sittande på
ena hälen, med det andra benet framsträckt, hastigt och efter
takt omskifta ben, hvilket är det svåraste partiet i hela dansen.
Den dansas likväl sällan.

Ringdansar finnas i allmänhet af flera slag, utan att dock
egentligen höra till danslekar. De tillgå i allmänhet så, att
sällskapet dansar i en stor ring och inom denna dansa flera par.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free