- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
253

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vokaler, såsom Engelsmännens w; höres någon gång alls icke, t. ex.
Dråå (draga). Öfvergår ofta i uttalet till fv eller u, t. ex. Stöfva
(stuga), Sau (såg).

K ljuder ofta som g, t. ex. Kågga (kaka), och när det
följer på s har det ett hårdt ljud, såsom uti skatt, t. ex. Sken;
detsamma gäller om t. ex. Skön (sjön).

L uttalas i allmänhet bredt, ungefär som dl.

N höres nästan aldrig uti feminina artikeln, hvarken den
bestämda eller obestämda, t. ex. E gomma (en gumma), Dåse
(dosan); samma är förhållandet uti feminina ändelser af adjektiver
en, t. ex. Gala (galen), men uti maskulina artiklarne är det
hörbart. Deremot utgår i pluralis ändelsen arne, t. ex. Gobba
(gubbarne), då man likväl oftast säger Gommera (gummorna).

P inuti och i slutet af stafvelsen uttalas vanligtvis såsom
b, t. ex. Öbben (öppen).

R ljuder hårdt. Rd låter ungefär som dl, t. ex. Gäle
(gärde).

Sv uttalas som schv, t. ex. Schvebba (svepa).

T inuti ett ord, då det följer på en öppen stafvelse, ljuder
som d, t. ex. Hvedde, (hvete), stundom äfven i slutet af ord.

W uttalas på samma sätt som i Engelskan, ungefär som oä.

Att mycket härvid vore att tillägga, och en mängd
undantag att göra, är naturligt, men underlåtes, för att undvika
alltför stor vidlyftighet.

Af egendomliga ord i Bohusläns dialekt upptages endast
de, hvilka antingen icke finnas i skrifspråket, eller äga en annan
bemärkelse än den de i detta hafva; således förbigås här alla de, som
uppkommit genom rådbråkning, t. ex. Abekatt (af Advokat), o. s.
v. Det torde ock vara nödvändigt anmärka, att många af dessa
ord icke äro allmänna öfver hela länet och kunna förekomma
mera sällan. Som de icke alltid uttalas lika på alla ställen, äro
de så stafvade, som om de tillhörde ett skrifspråk, och deras
uttal kan finnas i det närmaste efter ofvan framställda reglor [1].

Ackel, ankel, fotled.

Adall, dålig, (fornn. ódæll).

Aija, interj. vanligen aija-mej!
ve mig!

Aj aj, i flera bemärkelser, ofta
som tecken till förundran
eller medlidande.


[1] De förut här och der upptagna provinsord förbigås här, såsom redan nämnda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free