- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
255

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bråthaf, störtsjö, egentligen de
vågor, som vräka sig öfver
skären (af fornn. Briótr =
skär).

Bråtålt (egentligen Bråtvulet),
skräpigt.

Bräcke, brant, stenig backe
(fornnord. Brekka).

Bubansa, göra oväsende (kanske
af tyskarnes Popanz = buse,
julbock).

Burka, bytta utan öron.

Buska, sätta granrisruskor på
sjöarne, till vägkänning
under vintern.

Bå, t. ex du har ej bå till det
= behöfver icke göra det,
vill kanske säga detsamma
som bud, befallning.

Bål, förträfflig, båld (lat.
validus).

Bålle, rund träskål (fornn. Bolli).

Bäfvelref, kolik (af fornn. Beli
= mage och Rifa = slita).

Bälja, böla, råma, äfven
storgråta.

Bängslig, yr, ostyrig, deraf
Bängla, vara ostyrig.

Bärma, bottenjäst.

Bö, blindskär (fornn. Bodi).

Böla, sädes- eller mjöl-lår.

Böling, invånare (af bo),
nyttjas endast i
sammansättningar, t. ex. Brastadböling,
Vallböling.
Deraf kommer
Utböling, en menniska från
främmande ort, men hvilket ord,
i likhet med romarnes hostis,
fått en ond bemärkelse.

Bösta, bulta (fornn. Beysta).

Dagel, dagvard, frukost.

Dalp, grop på vägar om
vintern, deraf Dälpig.

Difla, motsäga.

Dott, spjäll öfver skorstenen, som
det brukas på vissa stugor.

Dram, sup (norskt ord).

Drila, söla, vara långsam (fornn.
Dríla), deraf Drul.

Drita (fornn. Drita), göra sitt
tarf, beslägtadt med eng. dirt,
smuts.

Dröppia, idisla.

Dudda, gissa. Märkeligt nog
betyder det franska ordet
douter, som dock anses komma
af lat. dubitare, då det
begagnas i formen «je me
doute», äfven ana, gissa.
Troligen keltiskt ord.

Dumpejagt, otuktigt sällskap,
oanständig dans.

Däla, planka.

Däla, få eller hafva jufver (om
suggor), Holländska dill, spene
hos suggor. Irländskan har
Deala, Deil, jufver, det
sednare äfven spene. Alltså
keltiskt ord (v. Möller).

Dätta, imperf. Datt, perf, Duttit
(fornn. Detta), falla.

Efterbalsare, efterklifvare, en
enkas andre man. Se i föreg.
vid Balsa.

Enka (fornn. Einka), den ende,
t. ex. enka nån, någon enda.

Enröjen, envis, af underligt
lynne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free