Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - II. Inbyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skå, på skå, på sned, i lutande
ställning.
Skådda, dimma.
Skålla, lysa, synas, t. ex. «det
skåller rödt». (Fornn. Skolla).
Skåta, skotta.
Skäcka, göra grimaser, särdeles
för att göra narr af någon
i dess närvaro.
Skäl, snäckor (på Tjörn), eng.
shells.
Skälvis, en som har redigt
uttal; motsatsen är Oskälvis,
svårförstådd.
Skänka, undfångna.
Skära, skata; fornn. Skiör eller
Skær.
Skära, större sax (fornn. Skæri).
Skörepåk, stake, hvarmed
eldbrasan ryktas.
Sköta, skarfva (fornn. Skeyta).
Slabat, förkläde.
Sli, slem.
Sloa, hafstrakten utanför skären,
der bottnen är jemn.
Slågård, trägärdesgård af två à
tre tvärstycken, som sitta
horizontelt fastgjorda vid i
jorden nedsatta käppar.
Slåk, vattenrännan vid en
sqvaltqvarn (fornn. Slog, urhålkadt
spår).
Slätt, dålig.
Smock, öfverdrag, tuta,
plåsterlapp (fornn. Smockr).
Smutt, skrubb.
Små, vara små, vara sjuk,
äfven vara harmsen.
Smålåten, krasslig.
Skoftande, subst. hastig
vändning eller rörelse (måhända
af fornn. Skoppa, ränna
omkring).
Snackvölen, som gerna låter tala
vid sig.
Sno sig, (af fornn. Snua),
skynda sig.
Snyllen, flat, snopen.
Snära sig (af snar), skynda sig.
Soll, eller Mjölkesoll, mjölk med
brödbitar uti.
Spa, v. grafva trädgårdssängar.
Spann, ämbare.
Spjellfante, galning.
Sparäka, skofvel i fähus.
Sporröl, den undfägnad, som
erhålles när brudgummen
hemtas till brudhuset.
Spröte, spännare i väf.
Spänna, sparka.
Späre, spishylla.
Stabbla, stabbla upp, uppstapla,
af stabbe.
Stack, underkjortel (fornnord.
Stakkr).
Steka, grädda bröd.
Stickebädd, bättre sängtäcke.
Stora på något, lita för mycket
på en sak, deraf Högstolig,
högmodig.
Stur, trög, nedstämd (af fornn.
Stur, bedröfvelse), deraf
Stura, vara ogin, och
Sturing, stagnation, t. ex. i
handel.
Stäk, stolt.
Stötl, för kort (fornn. Stuttr);
nyttjas äfven om personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
