- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
267

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


III.

Ekonomi.



Bohuslän har ifrån äldsta tider ägt två hufvudnäringar, hvilka
ömsevis tagit företrädet af hvarandra. Dessa äro åkerbruk och
fiske, af hvilka likväl det förra varit beroende af det sednare; ty
då detta var öfverflödigt rikt, försummades jordbruket, hvilket åter
med fördubblad ifver tillgreps, då fisket slog felt. I början af
11:te århundradet var fisket landets vigtigaste näringskälla, och
sädesbehofvet hemtades ifrån Vestergötland emot utbyte af sill och
andra hafsprodukter, hvarföre ock en allmän nöd uppstod i Viken,
då denna byteshandel afbröts genom krigsoroligheter. Vid tiden
straxt före digerdöden, synes åter, af de stora i skogarne
igenvallade åkerfälten, att jordens odling varit ganska högt uppdrifven,
fastän densamma genom nämnda farsots förfärliga härjningar åter
råkade i ödesmål. I slutet af 1500-talet prisas länet såsom ett
utmärkt kornland [1]; men genom det utomordentliga sillfisket den
tiden, genom de förödande krigen i följande seklet, samt genom
det förnyade sillfisket i sednare hälften af sistnämnda århundrade,
synes jorden åter kommit i lägervall; så att landet årligen måste
förses med spannmål ifrån Pommern, Liffland m. fl. af Sveriges
landskaper på andra sidan Östersjön [2]. Förhållandet var nära
detsamma till år 1808, då sillfiskets upphörande tvingade
Bohuslänningen att lägga håg och krafter på det nästan alldeles
förstörda jordbruket. Sedan den tiden har länet blifvit otroligt
uppbrukadt. Serskildt hvad de trakter angår, som stöta till hafvet,
kan sägas, att odlingen icke högre kan uppdrifvas, emedan
jordlapparne derstädes äro uppbrutna ända till klipprötterna; kunde
man endast dertill lära sig att af desamma draga den nytta, som

[1] Af Peder Clausen.
[2] I Kongelfs stads besvär d. 20 Aug. 1682 till kommissionen säges, «att
landsorten var alltid så fattig på säd, att den årligen måste köpa sädeskorn till
såning och en del till sitt uppehälle»; hvarföre staden begär erhålla sådan från
Skåne och Vestergötland. Se äfven Carl XI:s bref till Landh. öfver Göteb. och
Boh.-län d. 12 Febr. 1692, i Stjernmans samlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free