- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
271

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annorstädes plägar grästorfven vid åkrarnes nedre bräddar afskäras
och användas till gödning. De tångarter, dem hafvet så ymnigt
uppvräker på stränderna, anses för det mesta alldeles odugliga
till gödningsämne, änskönt den Halländska strandbons åkrar kunna
faktiskt vederlägga denna åsigt. De rika skal-mergeltillgångar, som
öfverflöda i länet, blifva endast på få orter, der ståndspersonerna
nyligen gjort början och visat nyttan deraf, använda på
jordbruket, utan begagnas i stället till — vägfyllnad. Sedan sillfisket
upphört, har man ifrån grusdammarne vid de förstörda
trankokerierna upphemtat och till gödning användt sillgrums, hvilket
åstadkom en otrolig fruktbarhet för några år, men sedan, säges
det, hafva de åkrar, som dermed göddes, blifvit sämre än förut.
Att genom påkörning af sand på lerjord och lera på sandjord,
mekaniskt förbättra sin jord, har ej allmogen härstädes lärt sig;
men väl söker den flerestädes, isynnerhet i södra länet, att genom
påkörning af torf hvart 3:dje år öka matjorden. Väsendtligheten
af den derigenom beredda nyttan draga många i tvifvelsmål.

Om så medhinnes, hvilket dock sällan sker, höstplöjes all
jord, utom den som ämnas till bön- och ärtsäde. Trädet plöjes
efter behof 2 à 3 till 4 gånger och gödslas starkt. Der
trädning icke är bruklig, sås höstrågen uti de afbergade
potatisåkrarne. På Oroust och Tjörn nyttjas mycken vårråg, hvilket säde
för omkring ett århundrade sedan var allmänt i länet, men har
nu på öfriga ställen blifvit alldeles aflagdt, såsom onekligen det
minst lönande af alla; den sås efter potatis utan föregången
gödning. För kornet gödslas, så framt det ej sås efter råg, korn
eller potatis, och plöjes merendels två gånger i södra länet, men
blott en gång norrut. Hafre och blandsäd utsås vanligast i
höstplöjningen utan föregående gödning. Bönor sås oftast på stubben
och plöjas ned, då nedmyllningen af allt annat säde sker endast
med harfven. Här och der har man börjat lägga bönor i fåra,
och kupa dem. Till potatis gödslas och redes jorden bäst, i
synnerhet på de orter, der man förmenar odlingen af denna rotväxt
ersätta bristen på trädning.

Dessa anmärkningar öfver allmogens brukningssätt af sin jord
äro visserligen allmänt gällande för hela länet, men röra i
synnerhet de södra fögderierna, der kornet är hufvudsädet, och der
inbyggarne onekligen, äfven hvad jordbruket angår, stå efter de
öfriga, ehuru der är den bästa sädesbygden. Såsom ett ytterligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free