- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
274

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Med ängskötseln står illa till. Ängens obetydlighet, i
förhållande till åkern, är förut omnämnd. Den bästa ängsmarken
är uppbruten till åker, och den qvarvarande är vattensjuk och
mosslupen; en olägenhet, öfver hvars årliga tilltagande man klagar,
men som man gör föga eller intet för att afhjelpa. Det är
endast på få ställen, som allmogen börjat följa ståndspersonernas
föresyn, att med odling af klöfver och timotheigräs förbättra sitt
höbol; dock är att hoppas, att, sedan den en gång väl gjort
början och funnit nyttan deraf, odlingen af foderväxter blir både
allmännare och betydligare. En allmän anmärkning är, att ängarne
i Bohuslän äro hårdvallsängar. Kärr- och myrängar finnas, med
få undantag, endast i skogsbygden, och äfven der sparsamt.

I närmaste sammanhang med jordbruket står boskapsskötseln.
Om dess äldre tillstånd i länet har man den upplysning, att den
varit mycket betydligare än nu, och produkterna deraf ibland
landets vigtigaste afyttringsartiklar [1]. Den är ännu ganska
ansenlig i skogsbygden, der vidsträcktare betesmarker finnas, och der
en större jordareal gjort, att ängen, oaktadt den framskridande
odlingsflitens verkningar, bibehållit en mera naturlig proportion till
åkern. Derifrån afyttras årligen en mängd slagtkreatur, särdeles
till Norge, dit de af uppköpare föras. I det öfriga länet kan
ladugårdens afkastning icke sägas vara större, än som åtgår till
eget behof. Härifrån får dock Hisingen undantagas, der man, i
anseende till den lätthet, hvarmed ladugårdsprodukter afsättas i
det närliggande Göteborg, lagt sig mera vinning om denna
vigtiga gren af landthushållningen. Mulbetet, som uti skogsbygden
är tillräckligt, är på kustlandet och öarna mestadels för knappt,
så att man till och med på sina ställen får ombesörja kreaturens
utfodring hemma under sommaren. De gårdar, hvilka ligga
närmast hafvet, hafva på holmarne i skären något sommarbete för
sina får och sin ungboskap.

Allmogens hästar, hvilkas antal är så mycket ansenligare,
som bonden sällan nyttjar oxar vid sitt jordbruk, äro icke stora,
men ihärdiga och snabba. I allmänhet vill Bohuslänningen gerna


[1] «Ligeledes har de (inbyggarne i Viken) hvert Aar at sælge Slagteqvæg,
Tælg og Huder». Ped. Claus. kap. V. Bohuslänsk ost var förr i stort rop.

Boskapsskötselns fordna förhållande till åkerbruket upplyses af 1659 års
räntepersedels-värdering, enligt hvilken en ko anses lika god som 1 1/8 tunna
malt eller råg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free