Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hör hvarje förståndig Bohuslänning yttra: «Gud låte aldrig sillen
komma!»
Sillfisket steg 1864 till 7,374 tunnor, motsvarande
ungefärligt försäljningsvärde af rdr 39,760 rmt.
Storfiske är för närvarande förnämsta fisket för Bohuslän
söder om Qville. Dermed menas det fänge af torsk, långor,
helleflundror (här «qved» kallade), rockor och gråsej [1], som ifrån
våren till Oktober månad idkas på Jutska refvet, vid Skagen och
under Lindesnäs. Den redskap, som härvid nyttjas, är de s. k.
storbackorna, en grof långref af olika längd, med omkring 3
famnars afstånd emellan hvarje krok. Ändarne af denna ref äro
försedda med ankar och vakare, och känsorna med barkbitar, för
att hålla krokarne ifrån bottnen. Till agn nyttjas koljor, hvilka
tagas på backor, lika konstruerade som storbackorna, men mycket
smärre, och agnade med musslor eller, i brist deraf, med småsill.
De farkoster, hvilka nyttjas vid detta fiske, äro dels oviga
däckade skutor, byggda på kravell, af öfver 20 alnars köl, tacklade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
