Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större fartyg, «Doggeren» och «Jedderen», till storsjöfiske med
saltsättning om bord, och då förnämsta svårigheten att vinna
skärgårdsfolket för de tillämnade förbättringarne låg deruti, att den enda
saltningsmetod de kände till, laksaltningen, var oanvändbar i öppna
sjön, upprättades ett salteriverk vid Brömsegården [1], dit från
utrikes ort en kunnig person införskrefs, för att meddela
undervisning i den s. k. torrsaltningsmetoden. Ingen tack hade bolaget
för sina bemödanden af den svenska allmänheten, som alltjemt
föredrog den efter gamla sättet beredda, halfruttna varan.
Bolaget bar sig alltså icke; men dess verksamhet fortsattes dock till
1864, då det försålde sina båda fartyg till enskilda personer.
Dess hufvudsyfte vanns likväl; ty fiskrarne hade under tiden lärt
sig inse den nya metodens företräden. Förnämsta orsaken härtill
var att de norska fiskhandlarne, hvilkas affärer tagit den
utsträckning, att det inhemska fisket icke förslog till exporten, började
vända sin uppmärksamhet på den Bohuslänska varan, hvars
utmärkta godhet hos dem gjorde sig gällande till den grad, att
de blefvo betänkte på att inrätta sitt fiske efter svenskt mönster,
till hvilket ändamål de både togo svenska fiskare i sin tjenst och
förskrefvo fartyg och fiskredskap från Bohuslän. Bohuslänska
fiskrarne, hvilkas fiskeriexpeditioner på sednare åren utsträckts
ända till norska finnmarkens skärgård, ihågkommos äfven vid de
norska fiskeriutställningarne med hvarjehanda belöningar; så att
om storsjöfisket nu är på bättre fot än för 10 år sedan, har
man näst det förenämnda aktiebolaget att derför tacka grannriket.
Fisklägen, der storsjöfiske idkas, äro [2]: Åstol, Dyrön,
Klädesholmen, Tjörnökalf med Ropekullen och Handsvik, Flatholmen,
Skärhamn, Säbykile, Kyrkesund och Herrön, Limhall, Engviken,
Mollösund, Edshultshall, Björholmen, Böklåfva, Käringön, Hellviksstrand,
Gullholmen, Södra Grundsund, Stocken, Råön, Rågårdsvik och
Fiskebäckskil; dessa längs Tjörns och Orousts kuster. Nordligare
ligga Smögen, Hasslesund, Veijeren, Grafverna, Tången, Näset,
Malmön, Stora och Lilla Kornö, Hunnebostrand och Bovallsstrand.
Antalet fartyg och båtar vid dessa fisklägen har utgjort 125,
med besättning af 1,205 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
