- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
293

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

insläppas i sumpar, sammanbindas klorna, för att hindra dem knipa
ihjäl hvarandra. De som mest sysselsätta sig med hummertägt,
äro invånarne på Koster och några fisklägen i Qville, på Sotenäs,
Oroust och Tjörn. Hummerfisket gaf 1864 rikare fångst än
under flera föregående år. Den mindre än vanligt stormiga
väderleken under hösten, hvarigenom fisket mera obehindradt kunnat
bedrifvas, har visserligen bidragit härtill, men hufvudsakligast bör
det tillskrifvas att mera hummer funnits att tillgå; ett förhållande,
som ofelbart måste uppstå derigenom, att hummern under de
sednare åren, genom en noggrannare tillsyn å fiskeristadgans
efterlefnad, långt mera än tillförene fått vara fredad under sin lektid [1].

Ostronfisket idkas med fördel, såväl omkring Kosteröarne
och flerstädes i norra skärgården, som uti Stigfjorden, af både
fiskare och bönder. Efter bottnen, på hvilken de tagas, kallas
ostronen ler- eller bergostron, af hvilka de sednare äro smakligast,
och komma de bästa ifrån Stigfjorden, Kosterfjorden och
Sandnäsfjorden. Utom under hetaste sommaren, då de äro mindre
välsmakliga, tagas de året om, hvilket allmännast sker med «ulk»,
ett redskap, liknande en harka, vid hvilken är fästad en notkasse.
Det mesta af ostronfångsten åtgår i länet och i Göteborg; det
öfriga, som upphandlas af kringresande uppköpare, sändes till
Stockholm och öfriga städer uppe i landet. Äfven vid ostronfisket
har gjorts större fångst än under föregående år; men anledningen
härtill är beklagligen icke att söka i ostronens större tillväxt,
alldenstund fisket fortfarande bedrifves lika oklokt som tillförene,
utan härrör deraf att de i förening med en större konsumtion
rådande höga priser å artikeln lockat flere personer att idka fisket.

Angående hummer- och ostronfisket är stadgadt: 1:mo att
fiske efter hummer ej må idkas från och med den 1 Juli till
och med den 1 September och fiske efter ostron må ej idkas
från och med den 1 Maj till och med den 1 September. 2:o
må vid ostronfiske, ostron icke fångas, som i diameter och bredd
icke hålla en och en half decimaltum, utan skola, när ostron af
mindre storlek än nu nämndt är vid sådant fiske upptagas,
desamma genast åter utkastas på stället, der de upptogos.
Hummerfisket inbragte 1864 16,140 tjog värda Rdr rmt 58,206.
Ostronfisket 1,420 träd 11,880.


[1] Se, angående detta och följande, baron Ugglas berättelse.        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free