- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
294

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - III. Ekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sammanlagda värdet af hafsfisket steg år 1864 till rdr
582,806 rmt.

Under vackrare vinterdagar sysselsätta sig fiskarena och
strandsittarne med småfiske vid stränderna, af småtorsk, koljor,
hvitling, skäddor m. m. Detta idkas äfven de andra årstiderna
af skärkarlens hustru och barn, samt af dem, som af brist på
ett och annat icke kunna deltaga i ett mera lönande fiske.
Inkomsterna deraf äro ganska ringa, och beräknade endast till
uppehälle för dagen. I lyckligare fall kan likväl något af fångsten
afyttras till på landet boende ståndspersoner och bönder. De
redskaper, som begagnas till småfiske, äro endast dörjar;
farkosterna äro antingen jullar, eller ock s. k. hvässingar, af 6 alnars
köl. Till småfisket kan ock räknas skäddefisket, som sker med
grofmaskade sättgarn, och äfven koljefisket, med de förut
omtalade koljebackorna [1].

Laxfisket är obetydligt och idkas med någon fördel endast
uti Gullmarfjordens inre vikar, vid Edets forsar och vid
Strömstad. Dertill användas dels bottengarn, dels vad m. m.

Ål-ljustring på grunda vikar och torskhuggning om hösten
och vintern äro mera att anse såsom sysselsättning för nöje, än
för utkomst.

Insjöfisket i Bohuslän är i alla afseenden så obetydligt, att
det ej kan nämnas ibland näringsfång, oaktadt länets färskvatten
äro ganska fiskrika. Endast af någon torpare eller
backstugusittare idkas det som näringsfång.

Det vigtigaste staten i en sednare tid vidtagit, till de
Bohuslänska fiskeriernas upphjelpande, är onekligen det vid riksdagen
1840, på landshöfding Edenhjelms motion, beviljade anslag till
premier för förbättrad fiskredskap m. m., hvilket otvifvelaktigt skall
i framtiden medföra ganska stor nytta. Samme ädle man
utverkade äfven ett statsanslag till betäckande af de förluster på båtar


[1] På Skagen upphandlas en betydlig mängd fisk, särdeles skäddor, som
sedan försäljes i Göteborg och annorstädes på kusten. Under år 1863 gick värdet
af sålunda inköpt fisk till rdr 94,500 rmt.

I Landsh.-embetets femårsberättelse för 1860 förekommer följande yttrande
i fråga om skärgårdsallmogens superi: «Det är särdeles glädjande, att detta
tillstånd väsendtligen förändrats. Efter det den nya bränvinsförsäljningslagen trädt
i verksamhet, har i de flesta landsorter af länet, och synnerligast i de från
städerna mera aflägsna skärgårdsorterna, tillfälle till dryckenskap försvunnit, och
derigenom hafva ordning och sedlighet märkbart främjats».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free