Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 314 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - IV. Politisk författning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Transp.	6,484.
Lägenheter, afsöndrade ifrån hemman	„	330.
Skattlagda fisken	„	29.
Tullmjölqvarnar	„	110.
Tullsågqvarnar	„	47.
Husbehofs-mjölqvarnar	„	1,668.
Husbehofs-sågqvarnar	„	25.
Stampar	„	12.
Stångjerns- och jernmanufakturverk	„	3.
Tegelbruk	„	35.
Pappersbruk	„	1.
Skärgårdsverk	„	13.
	Summa	8,757.

Uppskattningsvärdet af dessa hemman, lägenheter, verk och
inrättningar, stiger för närvarande till 10,835,179 rdr banko.

Säterierna i Bohuslän njuta samma friheter, som de i det
öfriga Sverige, undantagandes att dem åligger utgöra
rusttjenstskyldighet, hvilket dem ock tillkom i danska tiden. Deremot
äro de befriade ifrån kyrko-, kyrkogårds och brobyggnad samt
vägrödjning, och åtnjuta kyrkotionden in natura, der jus
patronatus är förenad med sätesgården; men presträttigheter måste de
utgöra i likhet med öfriga hemman, enligt 1772 års förening,
så framt särskild öfverenskommelse ej är träffad.

Veckudagsfrihet, motsvarande rå- och rörsfriheten i gamla
Sverige, tillkommer alla säteriet tillhöriga insockne frälsehemman,
d. v. s. de hemman, som säteriet äger inom den socken, i
hvilken det sjelft är beläget. Dock utsträckes icke denna frihet till
andra hemman än dem, som före år 1687 innehafvits af
säteri-ägaren. Den är försäkrad genom kongl. resolutionerna af den
26 Oktober 1682, 28 Januari 1687, 7 Februari samma år och 4
Mars 1690. Veckudagshemmanen dela således i det närmaste
lika friheter med säterierna, undantagandes den byggnads- och
vägrödjningsskyldighet, och erläggandet af krono- och kyrkotionden,
hvarifrån dessa äro befriade, samt deltaga uti kronoskjuts m. m.

Ladugårdshemman njuta så tillvida en mera utsträckt frihet
än de nyssnämnda, som de merändels äro af häfdvunnet bruk
befriade ifrån vägrödjnings- och brobyggnadsskyldighet; föröfrigt
äro de dem lika. Till ladugård äga säteri-ägare rätt att afhysa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>