Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - IV. Politisk författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med öfriga hemman förhåller sig på samma sätt, som med
liknande uti gamla Sverige.
Landets skatter under danska tiden bestodo hufvudsakligast
uti leding, eller krigsutrustning, som utgick olika i krigs- och
fredstider, och landskyld, eller en årlig ränta af vissa persedlar,
som utgingo in natura, och endast under missväxtår fingo lösas
med penningar, efter en af biskopen och stiftsamtmannen
uppgjord markegångstaxa (Capitultaxt), samt legan (lifstidstagan,
tredjeårstagan och landbodalern); som utgjorde en viss tillökt procent
på landskylden. Denna landskyld igenfinna vi ännu utgående
såsom jordeboksränta, men efter ett år 1659 åsatt penningevärde,
hvilket, oaktadt myntvalvationerna, ännu qvarstår oförändradt.
Sålunda löses nu en tunna malt med 1 rdr, en tunna hafre med
24 sk., en tunna skattemjöl med 1 rdr 8 sk., en tunna
kornmjöl med 1 rdr, ett lispund smör med 36 sk. [1], en tunna salt
fisk med 2 rdr o. s. v.; en förmån, som den Bohuslänska
bonden aldrig nog kan uppskatta. När man nu dertill betänker hans
obetydliga afgifter till presterskapet — omkring 24 kappar korn
och 16 skålp. smör på helt hemman — samt hans rättighet att
lösa sin kyrkotionde med 3 daler silfvermynt eller 24 sk. tunnan,
finner man att han verkligen äger afundsvärda privilegier, i
jemförelse med Sveriges öfriga allmoge, och har minst af alla skäl
att beklaga sig öfver tryckande skattebördor, hvilket han heller
icke kan beskyllas för att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
