- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
322

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - IV. Politisk författning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. Åkerhjelm; 1763 öfversten, sedan generallöjtnanten m. m. Georg
Gustaf Wrangel af Adinal;
1770 generalmajoren, friherre Axel
Meyendorff v. Yxkull;
öfversten Jan Werner Tranefeldt; 1789
generallöjtnanten, grefve G. Wachtmeister; öfverstarne Fredrik
Adolph v. Nummers, Adolph Fredrik Pålman, L. Belfrage, E.
Haji
och generalmajoren Ph. v. Mecklenburg, som tog afsked
1838 och efterträddes af öfversten och riddaren G. G. v.
Heideman.
Nuvarande chef är Carl Henrik Gottlieb Nauckhoff, R. S.
O., utnämnd 1856 [1].

Uti Bohuslän, och dermed förenade Göteborgs län, äro
inroterade 2:ne kompanier båtsmän, under namn af 1:sta och 2:dra
Bohus kompaniet, hvilkas effektiva styrka, utgörande 510 man,
kan i krigstider ökas med 90 vakante stadsbåtsmän och 238
extra nummer. Enligt med kronan år 1685 upprättadt och år
1789 förnyadt, samt genom kongabrefvet den 31 Oktober 1829
jemkadt kontrakt, utgöra 2 ofrimäns frälsehemman en indelt rote,
och 3 annat frälse och kronoskatte, en dito. Extra rotering är
sedan 1810 ålagd säterierna, de före den 6 April sistnämnda år
derifrån afsöndrade insockne frälsehemman, vissa brefbärarehemman
och boställen, allt efter hemmanens godhet, likväl så, att ej mera
än 2 1/2 mantal få utgöra en rote. Enligt 1841 års
markegångstaxa betaltes rotevakansen med b:ko rdr 42: 28. Hvad man
emot den Bohuslänska båtsmanstruppen kan anmärka, är, att den
hittills blifvit rekryterad med endast sådane, som ej dugat till
någonting annat, hvarföre båtsmannen sällan åtnjuter någon
aktning på sin hemort, och hans familj nästan alltid ligger
fattigförsörjningen till last.

Sammanräknade längden af de genom länet löpande
landshärads- och socknevägar utgjorde 1842 omkring 112 mil, hvilka,
indelade på hemmanen, lemna åt hvarje ett vägstycke af öfver 800
alnars längd att underhålla [2], — ett ganska drygt onus! isynnerhet
som provinsen äger brist på tjenligt fyllnadsgrus. Genom sistnämnda
olägenhet och genom dålig eftersyn, befinna sig de flesta bivägar
uti ett ganska uselt skick. Svåra backar möta öfverallt, af hvilka
likväl ganska många kunde undvikas genom en förbättrad


[1] Öfrige regements-officerare äro: öfv.-löjtnanten och 1:ste majoren B. L.
R. Ingelotz, R. S. O. [†, tjensten vakant]; 2:dre majoren C. A. Neiglick, R. S.
O.; 3:dje majoren O. J. E. Dalström, R. S:t O. O. m. fl.
[2] Ifrån väghållningsskyldighet äro säterierna fritagna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free