- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
324

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - IV. Politisk författning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgå till 3/4 tunna. Mest tryckande är det uti de härader,
till hvilka skärgårdar höra, emedan fiskarena, alltid fattige,
nödgas esomoftast anlita kommunerna om understöd. Ehuru klagan
öfver fattigvårdsbesvärets sedan 1847 ökade tyngd ingalunda är
obefogad, är detta förhållande dock en följd af en fullständigare
och bättre ordnad fattigvård, men icke af fattigpersonalens
tillväxt. Ty det är en ovedersäglig erfarenhet att sedan 1847 års
fattigstadga trädde i verkställighet, tillståndet i så måtto
förbättrats, att fattigvårdspligten noggrannare fullgöres, och att
lättingar icke så ohejdadt som förr kunna ströfva omkring, till last
och äfventyr för allmänheten. På landsbygden pläga de utarmade
orkeslösa dels indelas på vissa fattigrotar, inom hvilka de turvis
kringföras på hemmanen; dels bortauktioneras deras underhåll på
entreprenad; dels erhålla de ett visst understöd af säd o. s. v.
Tiggeri är visserligen förbjudet; äger dock i flera socknar rum,
men mest af s. k. utsockne hjon. Ett godt tidens tecken är den
omsorg, som i vissa kommuner ådagalägges för att åt fattiga,
minderåriga barn skaffa sådana fosterföräldrar, som inse vigten af sina
åtaganden, förnämligast hvad barnens skolgång beträffar.
Föranstaltandet om arbetsinrättningar inom hvarje socken borde
ligga vederbörande kyrkoråd och fattigkomitéer nära om hjertat,
och sådane kunde på ett ganska enkelt och likväl
ändamålsenligt sätt tillvägabringas. Om t. ex. hvarje hemmansägare och
brukare förbunde sig att emot en bestämd, efter
omständigheterna lämpad dagspenning, eller ock emot blotta födan,
använda ett visst antal dagsverken af de dugliga fattighjonen till
sådana sysslor, som de kunde förrätta — en anordning, som i en
del socknar redan är införd —; likaså, att på samma vilkor lemna
en viss qvantitet lin till spånad, och om han derjemte ålades att
ej lega annan till vallhjon, så länge dertill tjenliga, på rotarne
liggande barn funnes inom socknen o. s. v. —; hvilken besparing
skulle icke derigenom uppstå för fattigkassorna, och hvad skulle
icke fattighjonen, särdeles de yngre, vinna uti moraliskt afseende,
då de, i stället för att i liknöjdhet och lättja tillbringa sitt lif,
gjordes till nyttiga medlemmar i samhället!

För helsovården äro, utom stadsläkarne, härstädes anställda
tvenne provincialläkare, en för norra och en för södra länet [1].


[1] På 1730-talet anställdes regementsfältskären Johan Sundbäck till
provincialläkare mot en aflöning af 1 1/2 öre s:mt pr matlag i hela länet. Hans
station var i Strömstad (alldeles icke central!), och ålåg honom hålla ett
tillräckligt antal «gesäller» på andra orter i Bohuslän. En tredje provincialläkare,
med station i Spekeröd, kommer att med första tillsättas, sedan, i följd af
grosshandlarens, R. V. O., S. T. Ahrenbergs frikostighet, bostad åt honom erhållits.        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free