- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
331

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till nybyggande af Bohuslänska landskyrkor, utan hela summan,
stigande kanske till 20,000 rdr och deröfver, måste med ens
utpressas, i följd hvaraf en del af sockneboarne ofelbart måste råka
på obestånd, hvarpå man äger ett (1842) färskt exempel i en
socken af Norrvikens fögderi.» — Så klagade Holmberg i förra
upplagan. Detta oaktadt äro under de sista årtiondena de flesta af
länets gamla kyrkor ombyggda — sägom det uppriktigt, till stor
afsaknad för forntidsvännen, för hvilken dessa gamla byggnader,
med sina hågkomster från en längesedan försvunnen tid, gåfvo
åt Bohuslän ett eget intresse. De som intagit deras plats äro,
med få undantag, t. ex. Grinneröds kyrka, uppförda i en uniform
stil, med temligt tycke af fogelburar, och rörande deras föga
soliditet lemna Thorsby och Lycke kyrkor — den sednare med
takåsen hängande lik ryggen af en gammal märr — bedröfliga
intyg. De ännu qvarstående gamla äro på sin höjd 10 à 12,
och äfven dessa torde snart stryka med. Intressantast af dem
alla, såsom bibehållande sitt gammaldags-skick, är Bokenäs kyrka
i Lane härad. Måtte den få qvarstå så länge som möjligt!

Då med Bohuslänska presterskapets aflöning förhåller sig vida
annorlunda, än med rikets öfriga, och då den helt nyligen utgjort
föremålet för en allmännare uppmärksamhet, kan densamma vara
värd sin egen afhandling.

Pastorerne aflönas med anslagne hemman, korn- och
smörtionde, ved, dagsverken, offer och jura stolæ m. m. Mången, med
härvarande ställningar och förhållanden obekant, torde anse
Bohusläns pastorater med sina 150, ja 170 hemman, och med 5 till
7,000 inbyggare, vara verkliga rangpastorater; men större misstag
kan svårligen göras. Öfverhufvud taget äro de alla ganska
medelmåttiga, hvarje inom sin klass. Många pastorers förnämsta
inkomst består uti afkastningen af deras boställen, hvilka utan
undantag alla äro goda, och bestå af ett till och med två mantal.
Om de till pastorernas underhåll anslagna annex- och
mensalhemman är i det föregående, sid. 315, nämndt.

Sädestionden till presterskapet leder sin upprinnelse ifrån
konung Sigurd Jorsalafars tider, hvilken, för att erhålla ett kors,
som inneslöt en föregifven spån af Frälsarens kors, och hvilket
sedan uppsattes uti Kongahells korskyrka, måste utfästa sig att
i Norge påbjuda tionde till presterna. Denna blef sedan
tertialtionde, utgick i stråskaft till slutet af 17:de århundradet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free