Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om dess oqvalda åtnjutande har presterskapet här blifvit många
gånger försäkradt. Danska Kirke-Ordinantzen, dat. Odense 1539,
som äfven gällde för Norge och således i Bohuslän, stadgar:
att bonde skall tionda hvar tionde kärf, och deraf skall
presten hafva hvar tredje. Genom «K. Christian III:s Oben Mandats
Breff til Opslo og Hammer sticter 1550», åläggas
befallningsmännen att tillse, det bönderna gifva rigtig tionde, «saa at naar hver
og en udgaff sin Tionde skal han lade den skiffte udi tre Parter,
en Part til Kircke, en anden till Præsten og den tredje Part til
Cronen», — hvilket ytterligare styrkes af såväl tryckta som skrifna
fornhandlingar, och framför allt af den vigtiga Christian IV:s
Norges Riiges Ordinantz, dat. Stavanger 1607. Att tertialtionden till
presterskapet utgick i strå, äfven sedan landet förenades med Sverige
är något, som allmogen helt orätt förnekar; det behöfver ej
bestyrkas vidare, än med följande utdrag ur «Kongl.
Commissariernas Resolution och Förklaringh öfver Clereciets i Bahüüs Län
insinuerade Postulatéer. Datom Bahüüs den 6 Sept. Anno 1662»:
— — — —. «Hvadh som ock af Presterskapet
ihugkommess om dhet at allmogen mäst lefvererer sin tionde, som dhe
böro giöra uth til Kyrkioherdarne, uti trosken sädh og icke uti
skafftet, som dhe ock efter recessen skola vara pligtige, då vele
Commissarierne förmane Kronones Befallningsmän hvar i sitt
fögderi at tilholla allmogen således göra presterskapet dherutinnan
sin rättighet, neml. af bönderne på dhe orter, som dhe konna föra
sin tionde otrosken till prestegårdarne, skolle de sådant giöre, men
åter där som dhe för obeqvämlige väger skoll intet konna giörat,
måge di lefverera dhensamma i reen sädh, eftersom Gudh dhem
mädh åhrsväxten välsignar». — — —
Bengt Skjötte. Harald S. T. (Stake).
Således utgick tertialtionden i skaftet ända till år 1694, då
en på Bohus nedsatt kommission bestämde ett visst årligt belopp,
efter hvilket kronotionden i länet skulle utgå, och med hvilket
äfven presterne för sin del lära förklarat sig nöjda. Detta belopp
utgör i medeltal omkring trefjerndels tunna korn på hvarje helt
hemman, och har nu, som en ständig ränta, utgått i 170 år;
hvadan hvarje försök att återbringa denna till hvad den var före
denna tid, vore likaså fåfängt som orimligt — det förra, emedan
allmogen aldrig låter pålägga sig en sådan förhöjd tunga; det
sednare, emedan många af det sädesrika länets pastorater då skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
