333 (Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blifva uti inkomster fullgoda med flera biskopsstift. Pastor i
Tanum t. ex. skulle då erhålla minst 1,000 tunnors tionde o. s. v.
En sådan reduktion har ej heller någonsin af presterskapet varit
påyrkad.

Smörtionden utgår med en mark efter hvarje ko, som bonde
på gården eger [1], hvilket beräkningssätt ingalunda har sin grund
uti sednare konventioner, utan i ett urgammalt bruk, hvilket
upplyses af åtskilliga i pastorsarkiverna och annorstädes förvarade
pergamentsdomar från Danska tiden och ännu äldre. Endast
på ett par ställen utgår denna utskyld efter en på
hemmanen åsatt bestämd qvantitet smör, hvilket i alla afseenden är
det rigtigaste. Det förstnämnda beräkningssättet nemligen
gifver anledning till många underslef, ithy att bönderne ofta
uppgifva ett mindre antal kor än de ega — ett klagomål, som
med hvarje år blifver rättvisare, i samma mån som man nu
alltmera tyckes sätta en ära uti att undanhålla presterskapet dess
lagliga inkomster. Det har funnits en tid, då man icke visste, huru
mycket man skulle ösa på det; nu är den tid kommen, då man
icke vet, huru mycket man vill taga ifrån detsamma.

Pastorernas öfriga inkomster, jemte kapellanernas och
klockarnes, äro bestämda af en, för närvarande tid alldeles olämplig,
år 1722 uppgjord konvention, allmänt kallad Bohusläns förening.
Afsigten med dennas upprättande var att bringa till
likstämmighet de olika beräkningsgrunderna för dessa inkomster, om
hvilka presterna sjelfva icke voro ense. Vikornes pastorer ville
nemligen hålla sig till 1681 års förordning, under det Elfsyssels

[1] Om tiden för korn- och smörtiondens aflemnande upplyser Tunge härads
dom, fälld af tingskrifvaren Jens Pedersen och laga nämnd den 20 Nov. 1628,
hvaruti stadgas, naturligtvis efter äldre förordningar och gammal praxis, att «alle
Bønder ere pliktige hvor Aar for sig, saa mange, som bruger Sed og Affling, Fæ
og Qvig full forpliktet være att yda deris afvegte Smør inden S:t Laurs dag (10
Augusti), og deris Korntionde till Sognpresten at have ytt og fremført inden
nedste vidfolgende S:t Morthensdag (10 November) etc. — — — — Hvem som
har ved modvilligen befündis og ikke i louglig tid, som nu forbenæmt ær haver
deris Afvigte Smør- och Korntionde fremført og ytt deris Sogneprest den bøde
1 Mark Søllf til Kongl. Maj:t, som Kongens Ombudsman skal opbære og strax
forhjelpe Presten til sin Ret etc.» — Af ett annat dokument synes, att
landskylden till presten skulle betalas innan Jul, och om den motvilligt förhölles
öfver den 14 påföljande April, skulle bonde mista gård sin, och ändå betala ut
landskylden.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/aehbhob/1/0341.html

		Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning / 333 (1867) Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|