- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
339

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vann gehör [1]. Enligt Föreningen skall pastor af hvarje hemman
(hemmansdel?), som eger skog, bekomma ett lass ved, och af de
andra 4 öre och en körsla utur prestegårdens skog. Oriktigt
menar allmogen sig slippa körslan, om den erlägger sina 4 öre.
Dagsverken utgå till presten efter 3 st på hvarje obesutet
matlag i socknen; men det finnes ingalunda bestämdt, på hvilkens
kost dessa dagsverken skola utgöras, — utan tvifvel på
dagsverkarens egen, emedan det väl annars hade blifvit uttryckligen
utsatt, att de skulle ske på pastors. Eljest är allmänna praxis, att
blott ett dagsverke göres, om arbetaren föder sig sjelf.
Dagsverkena lösas ock med 4 öre stycket, hvilket, som ofvan är
anfördt, utgjorde dess värde, den tid Föreningen uppgjordes.
Frågas: hvilken tillkommer att välja emellan dagsverken och deras
lösen efter nämnda pris, antingen presten eller den
dagsverksskyldige? Detta torde blifva lika qvistigt att besvara, som den
frågan: hurudan var den förra «vanligheten», till hvilken man så
ofta hänvisas i Bobusläns Förening? Var denna sådan, som den
närvarande, så var den verkligen en ovanlighet. Efter «förra
vanligheten» skulle ock presterskapet beräkna sina inkomster af
skärgården och fisklägena; men dessa utgå numera efter särskilda
öfverenskommelser. I allmänhet erhålla pastorerna derifrån offer,
samt några skillingar af hvarje mantalsskrifven mansperson, och
stundom någon fisk. Hvarje sjöbåt-lag erlägger dessutom en half
våla långor, hvartill fordom, uti den «goda affectionens» tid,
alltid utvaldes de största af fångsten, hvilka gifvit anledning till
namnet prestlångor [2].

Komministrarnes aflöning är här, mera än på andra orter,
anordnad efter det gamla ordspråket: «lagom skola kapellanerna
hafva».
Äfven den bestämmes, och dertill i sin helhet, af
Bohuslänska Föreningen, hvilken, om den bokstafligen skulle följas, vore
för dessa prestmän ett stående missiv till gäldstugan. Lönen af
pastorerne, hvilken förr utgjorde den vigtigaste delen af deras
inkomster — ty 30 daler s:mt var 1722 en ganska ansenlig
summa — är numera ej ens värd att nämnas, och de offer, till hvilka
de äro berättigade, stiga visserligen ingenstädes till 200 rdr. Med


[1] År 1681 afskaffades offren öfver större delen af riket, men anno 1843
lät man Bohuslänningarne bibehålla det för kommande tider!
[2] Uti några socknar erhålla presterna en viss procent af den första
makrillfångsten om året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free