Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sundsbye Den 22 Janvarij ANNO — Itt Tussind, Sex Hundrede,
Tressindztive och Fire, —
Margrete Huitfeld
S. Thomas Dyris egen Haand,
Rutger von
Aschenberg,
Swen Ranck
Öffuerst till foot.
Testamentet stadfästades den 20 Aug. 1664 af
förmyndareregeringen, utan att några påminnelser derom då skedde; men
vid 1694 års reduktion befanns, att af godsets grundräntor,
hvilka belöpte sig till 3,429 daler 10 öre och 12 pengr. s:mt,
tillhörde 37/128:delar, eller 998 daler 18 öre 23 pengr., med rätta
kronan, och blefvo dessa utan skonsamhet indragne. Den
sålunda reducerade delen af godset återskänktes likväl gymnasium
under frälsefrihet, men med förbehåll, att räntorna deraf skulle,
såsom ett kongl. stipendium, tilldelas studerande ifrån Halland.
Mången vill anse denna handling af Carl XI såsom ett
samvetslöst ingrepp uti de länet en gång förunnade rättigheter, och
såsom en grof otacksamhet emot fru Hvitfeld, hvilkens sista vilja
så litet respekterades; men en sådan förebråelse är ganska
orättvis, emedan nemligen det är bevisligt, att nämnda fru, under
den oreda, som uppkom då landet ombytte styrelse, åtkom många
gårdar, som tillhörde kronan [1], och hvilkas besittning under
frälserätt aldrig kunde sanktioneras derigenom, att de
bortskänktes till ett välgörande ändamål. Mera orättvis är på sitt sätt
en i sednare tider vidtagen författning, att tilldela
Bohuslänningar endast 2/3:delar, i stället för 91/128:delar af stipendiibeloppet, som
dem rätteligen tillkommer.
De aningar om ett blifvande missbruk af den rika gåfvan,
Margareta Hvitfeld synes hafva hyst, då hon utsade en mörk
förbannelse öfver den tilltagsne, som skulle djerfvas förkränka
hennes disposition, gingo snart i fullbordan. Gymnasiigodset blef
inom kort ett herrligt rof för en skamlig egennytta. Några
myndige ädlingar förstodo — naturligtvis med vederbörandes
samtycke — att slå det under sig för en lumpen penning, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
