- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 1. Historia och allmän beskrifning /
352

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. ALLMÄN BESKRIFNING - V. Ecclesiastika förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klagomål öfver ett betryck och ett prejeri, som de, alldeles emot
kuratorernes vetskap och vilja voro underkastade, isynnerhet på de
orter, der inga ståndspersoner bodde, hos hvilka de kunde vänta
skydd, t. ex. på Tjörn och flera ställen. De många prejerier
och orättvisor, som kuratelet ovetande utöfvats mot
gymnasii-bönderne, funno i A. E. Holmberg en vältalig beifrare och de
fakta, han i förra upplagan framdrog, väckte sådan
uppmärksamhet, att, på föranstaltande af d. v. landshöfdingen grefve C. G.
Löwenhjelm
och biskopen dr A. Bruhn i Juni 1844 en
undersökning i deras m. fl. närvaro företogs på Holma säteri å
Stångenäs, hvilken sedan fortsattes på Sibräcke prestgård å Tjörn. De
af Holmberg angifna förhållanden bestyrktes dervid och ännu flera,
vittnande om det hårdaste förtryck, kommo i dagen [1]. Vi
undvika helst att vidare orda om denna sak, som i alla fall ligger
alltför nära vår tid för att ännu tillhöra historien. Måtte
sådana bistra tider för gymnasii-bönderne aldrig åter randas.

Det kan ej nekas att, äfven på det sätt stipendiimedlen
f. n. utdelas, ofantligt mycket godt uträttats. Klagomål
förspörjas dock. Naturligtvis kunna ej, vid det nuvarande stora
tilloppet af medellös studerande ungdom till Göteborgs lärosäte,
alla blifva hulpne. Men troligen hade dock klandret blifvit
mindre, om man vid tillämpningen af testamentet hållit sig strängt
till M. Hvitfelds i detsamma uttryckta mening, och denna var
— icke att medlen skulle, som nu sker, användas till belöning
för redan gjorda framsteg, utan först och främst — att åt sådana
fattiga — märk väl «fattiga» — skolgossar, hvilkas föräldrar äro
boende å annan ort, och alltså icke öfver dem kunna hafva
tillsyn, bereda ett godt hem vid lärosätet, der de, utan att alltför
mycket nedtyngas af bekymren för de lekamliga behofven, kunna
fortsätta sina studier.
Hvarje fattig familjefader, som, boende
fjerran från Göteborg, sänder sin son till dess lärosäte, känner
behofvet häraf och önskar troligen att testamentet tillämpats
alldeles så som fru Hvitfeld uppsatt detsamma.


[1] Se Holmbergs skrift «Några ord om det ömkeliga tillståndet på Kongl.
och Hvitfeldska Stipendiigodsen i Bohuslän. Med anledning af Tobias Linds
motion i Bondeståndet d. 23 Dec. 1847. Till Riksens Ständers behjertande».
Om och på hvad sätt missbruken blifvit afhulpne, förmäles ej der, och den
svårighet jag haft att med full juridisk visshet få veta huru saken aflupit, torde
ursäkta det knapphändiga i referatet.        B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 10 14:27:41 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aehbhob/1/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free