- Project Runeberg -  Bohusläns historia och beskrifning / Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust /
9

(1867) [MARC] Author: Axel E. Holmberg With: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogdals socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


emellertid allmogens i Hogdal försäkran, att Carl XII under sitt
vistande der förfärdigat de här omtalade hällristningar, «då han
ingenting annat hade att göra».

De öfriga hällristningarne i denna trakt äro belägna på
Sundbys utmark, i närheten af den ofvannämnda. På Åseliden,
en med marskog bevuxen bergsluttning, ser man afbildade djur,
sköldar, ett par fotsulor, och, såsom det synes, början till dessa
vagnsfigurer, som stundom finnas afbildade på hällristningarne. Denna
är återgifven bland «Skandinaviens hällristningar», tab. 1, fig. 2.
Vid foten af samma berg ser man inhuggna ett djur och något,
som liknar en mansfigur, samt, ett stycke öster ifrån dessa, några
skeppsristningar.

Borglemningar träffas veterligen icke här, oaktadt folksagan
förmäler om en småkonung, som bott på Hogdalsnäset och fejdat
med en höfding på Rabbalshede i Qville. I Stureberget vill man
tro, att en «bergajätte» sig uppehållit, med hvilket namn
allmogen förstår egentligen det slags andeväsen, som på andra orter
kallas troll, och hvilka otvifvelaktigt leda sitt ättartal ifrån
Thorsdyrkan, uti hvars lärobegrepp de paraderat såsom ett slags
djeflar, de der lika litet kunde fattas i Thorismen [1], som uti alla
andra religioner. Likväl kan ingen bestrida, att begreppet af
troll äfven öfvergått på vissa personer i forntiden, isynnerhet
stigmän eller våldsverkare, hvilka förstodo att omgifva sig med
en hemlighetsfullhet, ur hvilken de framträdde endast för att
skada sitt grannskap, och någon gång kanhända för fredliga
afsigter. Vid kristendomens införande i norden, synes sistberörda
föreställningssätt särdeles gjort sig gällande, efter hvad man af
flera anledningar kan sluta, hvadan många sägner om bergajättar
torde afse de hedningar, som afskydde den nya tron. — Vid
Trolledalen, ej långt ifrån Norby, är fästad en dylik tradition,
som den om Stureberget. Man påstår ock, att konung Carl
XII uti denna dal afskurit och tillfångatagit en norsk trupp,
som i stället ärnat taga honom; men denna sägen afser utan
tvifvel en mera aflägsen tilldragelse, emedan i motsatt fall den
säkert icke blifvit förbigången uti de beskrifningar, vi äga om


[1] Kan det icke nekas, att till grund för de flesta myther ligger ett
aflägset historiskt faktum, blir det mer än antagligt, att detta troll och bergajättar
ursprungligen betecknat ett ibland eller nära intill Thorsdyrkarne boende, mot
dem fiendtligt folk, af annan stam och andra religiontbegrepp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free