Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsinge socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedröfvelse, ooh att man, under sin sträfvan efter henne, måste
hafva ett skärpt öga på den korta tidens nyckfullhet. På
dörrens insida ser man Christi törnekröning [1]. Förmodligen skola
dessa föreställningar hafva afseende på pastor Kloodts egen
lefnad, hvilken skulle vara intressant att känna; men om densamma
finnas inga anteckningar i behåll. Att han just icke haft
sötebrödsdagar i Näsinge, kan man sluta af tiden, på hvilken han
förestod pastoratet, som infaller emellan åren 1666 och 1700 [2].
Uti klockstapeln, som står vester om kyrkan, hänger en
gammal klocka med inskrift på munkstil: AVE MARIA. GRACIA.
PLENA. DOMINUS. TECUM.
Utom hällkiströr, som förekomma flerstädes på bergspetsarne,
äro fornlemningar ifrån hedniska tiden sällsynta. Den
märkligaste är en samling små, till större delen förstörda, grafkullar vid
torpet Lihult på Bräckes ägor, och hvilka, enligt en folksägen,
skola tillkommit efter ett slag, som der i fordom tid blifvit hållet.
En ristning i en bergshäll, aftagen bland Skand. Hällr. tab. 5,
fig. 16, igenfinnes mellan Presteröd och Stufveröd. Den
föreställer en menniskofigur, två skepp, det ena bemannadt, samt 7 djur.
Den är aftecknad af kronobef. Hedenskog. De märkvärdigheter
här förekomma, äfvensom alla traditioner, hänföra sig till Carl
XII:s person och tidehvarf. Den underbara galértransporten ifrån
Strömstad, genom Näsinge, till Idefjord (se sidd. 167 och 168 i
föreg.), vet allmogen att noga beskrifva. Uti norra ändan af det
grunda Prestvattnet visar man några svaga lemningar efter en
stenbrygga, hvilande på en timmerbädd, hvilken vid detta tillfälle
anlades, för att hindra galérernas nedsjunkande i gyttjan. Det
var härifrån dessa fördes öfver Näsingeslätten till sjön Lången vid
Kalseröd, samt derifrån den oländiga vägen genom Elsjön åt
Pilegården och Hällsmörk. Lemningar efter de anlagda risbäddarne
och kafvelbroarne förekomma uti några mossar på Östbys mark,
hvilka efter denna händelse blifvit kallade Gallejemyrorna. En
sten derstädes bär namn af Dödmansstenen, till minne af en, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
